Etikett: träningsvärken

Flåsigt

I söndags gick jag en långpromenad i de nya isbuggarna även om regnet kvällen innan fått det mesta att smälta bort. Jag ansträngde mig för att hålla upp kroppen, rak rygg, skjuta fram höfterna, med hjälp av magmusklerna. Det fungerade för jag blev trött i magmusklerna efteråt och det har bara hänt när jag har använt MBT-skorna. Promenaden tog 70 minuter och det var skönt. Visserligen kändes benen tunga efteråt, men jag var inte speciellt trött, men jösses vad jag blev trött senare på dagen! Jag var så trött och gäspig att jag mådde illa och sov som en stock på natten och hela förmiddagen igår. Vilan var behövlig för igår mådde jag bra med schysst humör och vanlig ork.

Idag tränade jag ett fullt pass med gummibanden. Benövningarna blev mer än lovligt flåsiga. Jag skulle ha kunnat blåsa liv i vilken eld som helst! Koncentration, flyt och tempo utan längre pauser än planerat och det tog 1 timme och 40 minuter från början till slut – det kallar jag genomkörare! Träningsvärken kommer att bli grym…

Upptrappning

Jag tränade med gummibanden idag. Träningsvärken, framför allt i låren, hade precis avtagit och så är jag på’t igen. Hehe. Träningsvärk i en hel vecka… Jäklar! Det gick väldigt bra idag och det var så skönt att få bli ordentligt varm och mjuk i hela kroppen. Jag trappade upp från extra lätt till lätt och det finns mer att ge.

Vidskepelse

I söndags var det 29 grader och jag svettades, fick vallningar och hade ångest när jag hittade en liiiiten spindel på en skåpdörr. Jag tog en bit papper och tryckte till och den var död. Jag tyckte inte om att göra det, men jag var desperat efter mulet väder med regn och rimliga temperaturer. Framåt 18-tiden hördes en enda åskknall, det kom lite regn och vinden vände. Både igår och idag har det blåst nordliga, svala vindar och idag är första gången på flera veckor som jag har stängt fönstren. Att döda en spindel är kanske inte vidskepelse ändå?

Efter att jag serverat Bibbi frukost (Pär är på Öland med Elin och Mio) gick jag tillbaka till sängen och sov till halv 12 och det behövde jag för det mesta kändes bättre när jag vaknade igen. Jag åt frunch i lugn och ro och sedan tränade jag med gummibanden, ett lätt pass och det var väldigt skönt! Hoppas bara att träningsvärken i låren inte blir lika pinsamt långlivad den här gången….

Vårdguiden har svarat: jag har fått en läkartid på måndag. Kors i taket!

Fristående

Det snöar och snöar och snöar and aj lajk it! Jag tog bussen till Salem idag, lämnade och hämtade paket, köpte frimärken och handlade lite på ICA. Sedan promenerade jag hem. När jag passerade den sportlovsöde Skogsängsskolan stannade jag till för just där och då var det helt tyst. Inte ens trafiken hördes. Jag andades frisk vinterluft och tittade uppåt mot alla flingor som kom svävande ned. Ett lätt snöfall. Fluffsnö. Snöknarr! Jag hade en än halva vägen kvar när låren stumnade och blev blytunga och det blev jäkligt tungt den sista biten. Träningsvärken är så heltäckande att den är löjligt. Stånk och stön och mörbultning.

Jag har köpt raggsockor med frotterad insida som är ljuvliga för mina ömma, kalla fötter. De är dessutom fristående. Skohyllan i stället för strumplådan?

Uppmuntrande

Missnöjesvägning (ett himla bra ord – jag kom på det idag!): 96,7 kg som innebär att jag har blivit av med 0,6 kg sedan igår. Det känns genast bättre och jag kan skymta de nya träningskläderna vid horisonten.

Med en helt annan motivation gick jag mot Garnudden strax efter 9. Lite folk i rörelse och lugnt och skönt bland träden. Jag lyssnade på musik, men hade låg volym; tillräckligt för att jag skulle höra vilken låt det var, men inte högre än så. Det blev en riktigt bra runda! Låren kändes en aning stumma mot slutet och jag var säker på att träningsvärken från igår skulle slå till, men inte den här veckan. Det känns litet i armar och skuldror.

Violer till mor. De finns vid ett av husen på Gamlebovägen där jag promenerade i förrgår. 

En låtlistererpresentant: ”No parachute” med Aly Ryan.

Mörbultarkrock

Jag hade ont i höger knä i morse och dessutom hade Pär tagit en post-it och ritat dit en småkrokig varningstriangel, skrivit ”Halt!” och satt upp den på ytterdörren. (Jag brukar tänka att det kanske står ”halt” som i stopp och då kan ingen gå ut och man blir stående vid dörren. Hahaha! Ibland är jag så fyndig att jag dånar.) Halkvarningar tar jag på dödligt allvar och träning och viktminskning i all ära, men det är inte värt att riskera fler stukade vrister eller ännu värre. I stället för att gå ut gjorde jag en kanna te, tog plats i soffhörnet och läste i ett par timmar. Najs! Ögonlocken kändes väldigt tunga efter ett tag och frestelsen att lura en stund var mycket stor, men i stället bytte jag boken mot hypnosen. När den var avklarad slumrade jag i några minuter innan jag åt lunch tillsammans med Elin. På eftermiddagen hade temperaturen krupit upp till drygt 4 grader, så då borde det inte vara halt. Halka är i och för sig inget hinder numera eftersom jag har isbuggarna, men jag misstänker att det var isbuggarna som var anledningen till att jag fick så jäkla ont efter de senaste promenaderna. Eftersom det nu var flera plusgrader och halkfritt satte jag på mig MBT-skorna, tog stavarna och gick runt Flaten (den lite längre rundan förbi ”Stallet”). Inget av knäna protesterade när jag tog mig nedför trappan och då blev jag uppmuntrad att fortsätta och det gick bra hela vägen, vad gäller smärta, men när jag kom till den sista backen (vid gymnasiet), så orkade inte armarna mer och låren kändes stumma. Tempot var stadigt och det tog 60 minuter och det var så skönt! Nu på kvällen har det uppstått en mörbultarkrock. Träningsvärken efter igår kickade loss ungefär när jag kom hem och kände mig mörbultad efter dagens runda. Det är mest ryggen och skuldrorna.

Dagens låtlisterepresentant är Humans med låten ”Water water”.

Från extra lätt till lätt

Idag hade träningsvärken lättat så pass att jag kunde sätta mig ned och resa mig upp utan att stöna av smärta. Alltså var det dax att träna igen. Hehe. Jag körde ett lätt gummipass och det var så skönt och det gick så bra! Det kändes i låren, det kan jag inte förneka, men träningsvärk är inte farligt och musklerna hade fått vila i 48 timmar. Jag provade en ny axelövning med Exetube-bandet, men jag vet inte om den var så lyckad. Jag inbillade mig att mina armmuskler var starkare (ett nesligt nederlag) och det gjorde att jag spände mig på fel ställen och fick ont efteråt. Jag måste hitta en annan övning.

Dagens låtlisterepresentant är E1sbar med låten ”Televisual”.

En önskedröm?

Igår kväll letade jag efter axelövningar med gummiband och hamnade på ett sidospår som handlade om att tejpa munnen för att motverka snarkning. Det går ut på att munnen hålls stängd och man blir tvungen att andas genom näsan i stället. En annan fördel med att andas genom näsan är att andningen blir djupare och bättre. Jag har nog aldrig varit den som sover med stängd mun och sedan jag fick bettskenan är det en rent fysisk svårighet. Det går att använda vanlig sårtejp som är skonsam mot huden (nej, Pär – silvertejp är inte att rekommendera i det här fallet!), så jag grävde fram sårtejpen från plåsterlådan, rev av en bit och tejpade igen munnen. Häpp! Pär sov sedan länge, så han visste inget om mitt försök, men kanske är det en önskedröm som gick i uppfyllelse? Hehe. Jag sov hyfsat, vaknade till ibland just av att munnen inte gick att öppna. Betyder det att snarkningar undveks? Jag vaknade med huvudvärk. Förmodligen spänningsvärk efter att jag hade försökt öppna munnen under natten.

Jag promenerade 65 minuter runt Flaten i ösregn. Det var skönt även om benen kändes tunga efter gårdagens gummipass. Fördelen med regn är att det inte är så mycket folk i farten.

Dagens låtlisterepresentant blir Level 42 med ”Something about you”. Jag hade med den för 5 månader sedan – jag tröttnar inte på den! – och just idag fick den endorfinerna att flöda och gav mig ståpäls. Jag tillägnar den Pär eftersom vi har varit tillsammans i 26 år, så då är det verkligen ”something about you”!

PS. Träningsvärken i låren är…löjligt överjävlig.

Inte bara träningsvärk

Efter att äntligen ha kommit iväg till apoteket – jag har skjutit upp det hela veckan – insåg jag att jag inte har varit utanför dörren på en hel vecka! Fastan sänkte mig, det har ösregnat och jag har varit så äckligt trött och sovit till framåt 11 nästan varje dag. Det var så skönt med frisk luft och rörelse! En promenad på 20 minuter dit och 50 minuter hem via Konsum. Den främsta anledningen till att jag kom upp ur sängen redan klockan 8 var att jag har frukosttjänstgöring för Pär har åkt till Öland igen.

Dagens låtlisterepresentant är Hilary Duff med ”My kind”. Hon hjälpte mig uppför alla backarna till Salem – en bra gånglåt för backar.

Jag har en makalös träningsvärk i låren från i tisdags. Det känns som om jag vaggar fram som värsta sortens kroppsbyggare som inte får ihop benen. Träningsvärken är inte proportionerlig till insatsen. Det gör ONT. Värktablett-ont och den som läser min blogg regelbundet vet att jag vanligtvis älskar träningsvärk. Klimakteriet har ett hormonellt finger med även här. Att jag har spänningsvärk i huvud och axlar så gott som dagligen beror inte enbart på brist på aktivitet eller stress eller knasiga sittställningar. Den rubbade hormonbalansen kan ge ökad spänning och värk i musklerna. Vad trött jag blir…

 

Träningsvärk

60 minuters promenad där kroppen protesterade lite lamt eftersom träningsvärken från gummipasset satte in så fort jag vaknade, men det var skönt med frisk luft. Jag är trött nu, har varit vaken sedan klockan 6, så jag misstänker att det blir en middagslur i soffan efter lunchen. Hehe.

Dagens låtlisterepresentant är 10cc med en låt som är nästan lika gammal som jag och fortfarande håller, ”Dreadlock holiday”. Den gav mig skjuts i början av dagens promenad.