Plattfot

65 minuters promenad i riktigt bra tempo även om jag inte kom igång ordentligt förrän jag gått nästan hälften och då lossnade det i en uppförsbacke! Whaaat?! Jag hade mina odubbade buggar och de gör att jag känner mig som en plattfot som stampar vägen fram och nästan smäller med fotsulan som ankor gör. De gör det betydligt svårare att behålla en bra hållning; jag fick ofta räta på mig och påminna mig själv om att använda magmusklerna för att hålla upp kroppen. Det var en riktigt skön promenad. Lite vintrigare med småsnöande.

Det blir faktiskt en låtlisterepresentant idag i form av Walk the Moon med låten ”Surrender”. En låt som växer och ger mig rysningar.

Odubbat

En tvådelad promenad med tempo! 35 minuter plus 20 minuter. Ett flertal plusgrader, men smyghalt. Jag hade mina odubbade Ice Bugs och även om jag inte halkade och stod på öronen, så gled jag till med foten ibland. De är jobbiga att gå med jämfört med MBT-skorna; det är låren som får jobba och som blir stumma.

Efter 1,5 dygn med mina trippelslipade brillor kan jag konstatera att omställningen har gått problemfritt utan yrsel, men med lätt huvudvärk. Däremot fixar jag inte att läsa med dem eller att sitta vid datorn. Det avsedda området i glaset är så begränsat att jag blir tvungen att hålla huvudet i en ställning som är allt annat än avslappnad. Jag har 3 månaders garanti och om jag absolut inte kommer överens med dem kan jag byta. Det behövs minst 2 veckor för hjärna och ögon att vänja sig och jag har för avsikt att vänta 2 veckor, men jag är pessimistisk…

Långpromenad

En 80 minuters långpromenad med Pär som sällskap (jag minns inte när jag fick med honom senast…). Det var 3,5 månad sedan jag kollade läget i Heliodalsprojektet. Den gången var där ett enda stort hål tvärs över vägen. Den här gången var allt asfalterat; breddad väg med ny, rejäl trottoar och belysning. Inga hål så långt ögat kunde se. Wow! Jag blir lika imponerad varje gång jag följer ett väg- eller husbygge: en vansinnig röra och sedan – häpp! – är allt på plats. Det blev en riktigt skön promenad med vinterjackan på och vi gick backe upp och backe ned, en väg härs och en väg tvärs. Det har känts i benen hela dagen. Jag har verkligen saknat Ut på landet-svängen! Nu kan jag gå den på helgerna åtminstone. De har en bit kvar och det är tänkt att det ska vara helt färdigt till våren.

 

Tempo

Veckans tredje promenad (”Tre promenader – inga undantag!”) gick i ett överraskande bra tempo och tog 65 minuter. Det var 9 plusgrader och så mulet att det aldrig blev riktigt ljust. Det var skönt och det är en stor lättnad att orken är tillbaka.

Sedan jag ökade Lyricadosen har ångesten minskat betydligt, jag sover som en gris och slipper 95% av vallningarna. Halleluja! Nu har det gått ett par veckor sedan jag ökade Sertralindosen och jag har förflyttat mig från nödutgången, så att säga. Min överenskommelse med IB bidrar oxå till att ett lugn har infunnit sig. Jag mår bra av att dra ned på kolhydraterna och tre promenader och ett styrkepass per vecka känns rimligt. Som grädde på moset har jag fått ordentligt kontroll över kvällstugget.

Mössa

65 minuters promenad. Den här veckans 3 promenader avklarade. Det var knappt 4 grader och blåste ordentligt. Motvindarna var iskalla – som på vintern! Jag hade ingen lust att krypa in i vinterjackan riktigt än och det behövdes inte, men jag kompromissade genom att ta på handskar och mössan i stället för kepsen.

 

Lerigt

Det blir aldrig att jag går runt Garnudden lika ofta som jag egentligen vill. Antingen är det Salem som är målet eller så behöver jag handla och Konsum ligger i motsatt ände eller så regnar det eller har regnat och då blir det lerigt. Idag gick jag runt Garnudden trots att det har regnat och det var lerigt, men det var skönt. Det tog hela 85 minuter från start till slut, så det går inte så fort numera, men jag stannade några gånger och lyssnade på tystnaden och söp in de knallgula björklöven mot en lika knallblå himmel. En promenad för själen lika väl som för kroppen.

Det är en dryg vecka sedan jag skickade in mina ”trasiga” MBT-skor för undersökning. Igår mailade jag för att höra vad som händer och idag ringde M. De kommer att skicka ett par nya skor. Ett helt nytt par!! Trots att jag tolkade det hon sa som att skorna egentligen inte är trasiga. Jag sade att jag tycker att det är väldigt generöst och M svarade att de vill att kunderna är nöjda. Ändå är jag orolig för att behöva börja om och genomlida en ny omgång med skavsår, plåster och silvertejp…