Jag fick en väldigt fin bok när jag fyllde år; ”Hedvig Elisabeth Charlotte – hertiginna vid det gustavianska hovet” och den har jag läst ut nu. En lyxigt inbunden faktabok om en kvinna som var intelligent och modig och som sparade sina dagböcker och brev som nu finns bevarade och kan ge oss en mycket tydlig bild av hovlivet hos Gustav III. Charlotte var endast 15 år när hon giftes bort med hertig Carl, yngre bror till Gustav III. Kungen hade inte lyckats få en tronarvingen i sitt äktenskap med Sophia Magdalena mycket beroende på att han föredrog män, men i och med Carls gifte med Charlotte skulle väl oddsen bli bättre. Så var planerna i alla fall.
Charlotte blev vän med Sophie von Fersen, syster till Axel von Fersen. En vänskap som förblev stark resten av deras liv. Charlotte skrev månatliga sammanfattningar av aktuella händelser, politiska strömningar och stämningar som Sophie fick ta del av, men av säkerhetsskäl valde Charlotte att förstöra alla svar. Vi får följa Charlotte fram till att Gustav III blir skjuten på maskeradbalen och hon tillsammans med hertig Carl får ta över i väntan på att kungens son ska bli myndig.
Anledningen till att jag ville läsa den här boken var att jag blev fullständigt såld på böckerna som Anna Laestadius Larsson skrev om Charlotte: ”Barnbruden”, ”Pottungen” och ”Räfvhonan”.
