Mariette Lindstein har skrivit ”Sekten på dimön”. Hon har egna erfarenheter av sektliv efter drygt 20 år hos scientologerna, men hon tog sig ut. I och med releasen av hennes bok har hon gjort flera intervjuer och som ett brev på posten kommer hoten från scientologerna. Vad är de rädda för? Om de verkligen tror på det de gör har det väl ingen betydelse att någon inte längre vill vara med? Att de reagerar med hot och våld ger tydliga signaler om att de är medvetna om att de är ute och cyklar.
Författare: Ewa
Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades.
Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades.
Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom.
Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur.
1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm.
Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest.
Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/
Visa alla inlägg av Ewa
Hej! Mariette här. Vill bara svara på din fråga. De är rädda för att det till slut ska vara omöjligt att ljuga om att det förekommer våld och tortyr i kyrkan. Ohygglig förnedring av människor. Om för många avhoppare, som jag, talar ut, blir det hållbart för dem. Det är sjukt, eller hur? Men mig äger ingen och de kommer inte att stoppa mig, jag lovar dig. Det är bara att dra upp volymen högre och högre. Och det tänker jag göra.
Hej! Du är stark och jag håller på dig! Jag kommer absolut att läsa din bok, men jag får vänta till pocketutgåvan. Lycka till i fortsättningen!
Hej Eva. Tack för att du hejar på mig. Det betyder så mycket. Rädslan försvann när jag förstod hur många vänner jag har. Du kan även låna på nästan alla bibliotek (fast kön är lång på en del ställen) eller köpa som e-bok. Men pocket går ju också bra. Och då får du Lotta Olssons fina recensionscitat på framsidan. Ha, ha. Hursomhelst. Det betyder så mycket för mig att det finns snälla människor som du.