Maja är ett av våra marsvin. Hon är en gnagare och hon gör sitt bästa för att leva upp till sitt artnamn. När hon blir otålig dvs. när gurkan eller paprikan inte levereras så snabbt som hon vill, ja, då gnager hon på burgallret. Biter och drar så alltihop skakar och slamrar. Gallret utgörs av vanligt hönsnät och står inte emot stenhårda marsvinständer särskilt länge. Problemet är inte att det blir förstört. Problemet är de sylvassa stumpar som blir kvar. Det är ett under att Maja inte har skadat munnen än! Vi bytte gallret i somras, men behöver göra det igen och det snarast. Fram till idag har vi haft handdukar inkilade i hålet, men nu har det blivit så stort att de inte ligger kvar. När jag storstädade buren idag tog jag saken i egna händer och fixade en tillfällig lösning. Håll i hatten, gott folk, för det är bland det snyggaste som har gjorts av en mänsklig hand!
Det nedre högra hörnet av burdörren med hålet och handduken som ska förhindra att det blir större.Jag gjorde hål med en kniv och knöt fast med vanligt hushålssnöre. Maja uppskattar inte mina omsorger för fem öre.Det här är Maja.
Författare: Ewa
Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades.
Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades.
Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom.
Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur.
1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm.
Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest.
Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/
Visa alla inlägg av Ewa
