Jag e förkyld, men idag var jag tvungen att gå ut eftersom mjölk, keso och parmaskinkan var slut. Jag gick mot gamla Statoil, över vägen och in i skogen mot Nytorpsskolan. Jag fortsatte förbi en förskola innan jag svängde av mot det gamla Stallet. Det var där det började tryta och jag blev trött,trött,plågad. När jag kom hem och fått sitta ned en stund infann sig tillfredsställelsen som en mysig kofta runt axlarna. Den kom väl på efterkälken trots att jag inte gick fort och den är alltid lika välkommen. Aaaah….jag klarade av en promenad idag! Jag kände mig tom i magen och hungrig och det kändes bara bra. Det sista godiset åt jag i lördags och slängde det som blev över. Det är gôtt att frossa ett par dagar, men det är precis lika skönt att känna att jag kan avstå lika lätt som att knäppa med fingrarna. Igår eftermiddag drabbades jag av ett efterskalvssug som jag stod emot genom att dricka vatten. Jag är stark!
