Jag promenerade tur och retur Salem, 2 x 25 minuter och hämtade ut en bok. För inte så länge sedan köpte jag James Camerons ”Titanic” på Blu Ray. Jag ville ha filmen i bästa möjliga utgåva plus att den innehöll massor av extra material bl.a. en dokumentär där James Cameron tillsammans med ett flertal experter (gubbs hela bunten – meh!) diskuterade i detalj hur det kom sig att Titanic blev så förstört som det ändå blev. En av gubbarna var Ken Marschall, en konstnär som har målat fartyget sedan 1970-talet och känner det utan och innan. Några av hans målningar finns med i boken ”Titanic – an illustrated history”. Boken gavs ut 1992 och finns inte i vanliga bokhandlar. Pär tipsade mig om Bokbörsen och den fanns där i ett enda exemplar som var i väldigt gott skick. Jag skyndade mig att beställa den och nu har jag den!
Don Lynch, historiker i ”Titanic historical society”, har skrivit texten. Det är en makalös bok! Så många foton och bilder (av vilka jag redan har sett överraskande många) med lagom stora textblock och som pricken över i: Ken Marschalls fantastiska målningar. Ståpäls, gott folk, ståpäls! Jag har läst nästan halva boken och den är i väldigt bra skick. Det verkar inte finnas böcker om Titanic på svenska (jag har bara hittat en som var något att ha, se nedan) och nackdelen med att läsa den här sortens fakta på engelska är ju att jag inte får något grepp om storlek eller avstånd. Varför går de inte över till metersystemet?! Nu har jag installerat en gratis app, Convertor Free, som omvandlar allt till begripligheter.
En annan Titanic-bok, på engelska, hittade jag hos Bokus. ”Titanic voyager” av Patrick Stenson handlar om C H Lightoller. Han var andre styrman och överlevde förlisningen genom att klamra sig fast vid en kantrad livbåt.
Här är det helt andra textmassor och jag har svårt att komma in i engelskan, men jag ångrar inte köpet.
Den tredje boken jag har är ”Titanic – katastrofen” av Bengt Fredrikson. En häftad bok i lättläst format som fokuserar på passagerarna. Fyra överlevande bl.a. en svensk snickare. Det bästa med den här boken är deras skildringar av allt från ombordstigningen till räddningen ombord på Carpathia.
Det är 104 år sedan Titanic sjönk. Jag har ingen som helst anknytning till katastrofen mer än att jag alltid har hört talas om den. När James Camerons film om Titanic kom 1997 vaknade mitt intresse på riktigt. Den är så skickligt gjord och blandar både fiktiva och autentiska karaktärer. Han trappar upp katastrofstämningen så subtilt att jag ryser av fasa och tacksamhet över att jag inte var med.
White Star Line byggde de 3 systerskeppen Olympic, Britannic och Titanic samtidigt i Dublin över en period av 5 år. Bruce Ismay hade fixerat sig vid att bräcka Cunard Lines. De skulle bli större, snabbare, mer luxuösa och osänkbara. De vattentäta skotten skulle förhindra denna gigantiska järnbåt från att sjunka. Titanic fick 4 skorstenar trots att hon bara hade 3 motorer. Cunard Line hade ju 4…
När Titanic lämnade hamnen i Southampton var hon bara centimeter från en kollision med en mindre båt. Ett omen? I filmen ”Titanic” ser man en segelbåt som kommer i vägen för svallvågorna. Om det hade hänt i verkligheten hade den förmodligen dragits ned i det baksug som propellrarna åstadkom. 3 motorer med propellrar med blad som var dubbelt så stora som en fullvuxen man. När Britannic sjönk 4 år senare var det de som lyckats ta sig till en livbåt som faktiskt dog eftersom livbåten sögs in i just det baksuget.
1911 var Violet Jessop anställd som kabinpersonal på Olympic. 1912 arbetade hon på Titanic och tillhörde de överlevande. 4 år senare befann hon sig på Britannic i världskriget som sjukvårdspersonal när fartyget gick på en mina i Medelhavet. Hon överlevde även den förlisningen när hon blev tvungen att kasta sig från livbåten som riskerade att dras in i propellrarna.
Besättningen på Titanic kunde inte komma åt kikaren eftersom nycklarna till skåpet saknades. Kanske hade de sett isberget i tid, det får vi aldrig veta.
Bruce Ismay, mannen med det känsliga egot, smet ombord på en av de sista livbåtarna och bröt mot kvinnor-och-barn-först-regeln. Förutom att han skrutit om att Titanic var osänkbart och hetsat kaptenen till att öka hastigheten fick han nu ett rykte om sig att vara en ynkrygg. Det förstörde hans fortsatta karriär.
Det är makalöst ironiskt att de överlevande blev räddade av Carpathia från Cunard Lines. Just det skepp som ovan nämnde herr Ismay var så avundsjuk på. När verkligheten överträffar dikten!
De överlevande tas ombord på Carpathia.
Året var 1985 när vraket av Titanic hittades på 4 km djup. Fram till dess gick uppgifterna isär när det handlade om att fartyget hade gått under intakt eller om det hade delats. Majoriteten av de överlevande kunde berätta att fartyget knäcktes, men de uppgifterna togs inte på allvar utan förklarades med att de hallucinerade till följd av den dramatiska situationen. Nu vet vi att Titanic först sjönk – utan att kantra! – med fören först då skadan uppstått på höger (styrbord) sida. Lutningen var 23 grader när fartyget bröts mellan andra och tredje skorstenen. Fören slets loss och sjönk lodrätt hela vägen ned för att plana mot slutet. Aktern slog i havsytan innan den reste sig nästan lodrätt för att sedan vattenfyllas och sjunka. Både fören och aktern fick stora skador både när de slog emot havsbotten och av den ”vattenpelare” som bildades och kraschade ovanpå.
Fören på Titanic som det ser ut idag.
Titanic rostar inte sönder som man skulle kunna tro. Hon äts upp av bakterier. Det som ser ut som rost är i själva verket döda bakterier som har järn i blodet.
2009 såg Pär och jag en utställning om Titanic i båthallarnabakom Wasa-muséet. Då var det 11 år sedan jag såg filmen första gången. Utställningen var fantastisk! Jag har aldrig blivit lika berörd av en utställning. I slutet stod jag framför en tavla med namnen på alla döda och grät. Det blev mycket mänskligare och mer personligt än vad filmen åstadkom, men varje gång jag har sett filmen sedan dess tar den tag i mig på ett annat sätt.
Det sista tagna fotot av Titanic.
Jag köpte en serie i 4 delar om Titanic mest för att det var Julian ”Downton Abbey” Fellowes som hade gjort den. Den hade jag kunnat vara utan. När Titanic sjönk bröts hon inte av!! Det är ju fel!! Besvikelse numro 1. När jag såg extramaterialet pratade skådespelarna om att det varit så varmt i hangaren med allt tempererat vatten och att det hade varit svårt att få det att se ut som om de frös när de i själva verket svettades. Besvikelse numro 2. I filmen Titanic av James Cameron har vattnet samma temperatur som det hade den 15 april 1912. Skådespelarna hade våtdräkter på sig för att inte bli sjuka utom Kate Winslet som drog på sig en allvarlig lunginflammation.
Det finns många stora filmer och serier som är så genomarbetade att det inte finns något att anmärka på tills man kommer till den svenska översättningen. ”The Tudors” och ”Downton Abbey” ser jag med engelsk text numera. I ”Titanic” översatte de konsekvent fel. Isberget kom på höger (styrbord) sida och de girade vänster (babord) för att undvika krocken. I filmen så skriker de ”Sväng åt styrbord, styrbord!!” Jag sitter i soffan och gapar om att ”Det heter babord för bövelen!”.
De kroppar som hittades fick en värdig sjömansbegravning. De lades i kistor eller i kanvassäckar med stenar som sänke. En präst läste en bön över var och en.
Titellåten från filmen ”Titanic”: ”My heart will go on” med Céline Dion.
Mikael Wiehes ”Titanic (andraklasspassagerarens sista sång).
