Allvar, svammel och underfundiga fundringar.
50 minuter stavgång och där satt den! Jäklar vad det gick bra idag! Tempo & flyt. Andningen fungerade och jag hamnade nästan i trans. 1 stopp när jag behövde snyta mig och 1 stopp när jag stod och bara njöt. Makalöst skönt ute med strålande sol, vindstilla och en doft av kyla i luften.
Dagens låtlisterepresentant heter Emeli Sandé med ”Hurts”. Den ger mig ståpäls med sitt mäktiga arrangemang som ökar lite i taget och Emeli Sandés starka röst. Väldigt bra att gå till!
Ett flåsigt och tungt mediumpass med gummibanden. Det hade inte varit fel med en syrgastank under bendelen av passet, men det var skönt. Det tog 1 timme och 25 minuter från uppvärmning till stretching. Det är en bra genomkörare!
Dagens låtlisterepresentant kommer från serien ”American Horror Story”. Jessica Lange, som fyllde 67 i år, har haft en ledande roll i de 4 säsonger som hittills finns och det är hon som sjunger ”Gods and Monsters”.
Godis, godis, godis! Den senaste månaden eller till och med längre än så har jag ätit godis ofta, nästan varje dag. Inte favoritkombon choklad & chips utan godispåsar, Polly och Ahlgrens lakritsbilar. Nu har jag begränsat intaget genom att tillåta mig godis bara de dagar som jag har tränat. Om jag är sugen, vill säga för inte ens jag trycker i mig godis när jag inte är sugen. Jag har godis hemma och igår var suget extra starkt, men jag lyckades avstå genom att påminna mig om att jag inte hade tränat. Idag har jag tränat! Just nu är jag inte sugen. Det är psykologisk grej för ofta kan det kännas lugnare av att jag vet att det finns godis hemma om jag skulle bli sugen. Suget kommer oftare när jag inte har något hemma. Helt jäkla bakvänt!
70 minuters stavgång där kanske 20 minuter var sköna. Jag hade gått i mindre än 5 minuter när jag kände att … blä-hä! Då tänkte jag att vad ska jag göra hemma? Sitta i soffan? Jag fortsatte. Ungefär halvvägs av den planerade rundan försvann både orken och lusten. Det var kämpigt att gå resten av vägen. Minsta ojämnhet fick mig att sidsteppa och tappa farten. Bitvis bar jag stavarna. Koncentrationen kom och gick och påverkade rytmen i andningen som i sin tur påverkade orken och flytet. Jag hade ångest inför imorgon och söndag när de ska fälla träden. Den här gången fungerade inte fysisk aktivitet som ångestdämpare. Pär har åkt till Öland för att slippa trädslakten, men jag känner att jag vill konfronteras med eländet direkt. Både igår, när jag kom från affären från ena hållet och idag, när jag kom in på gården från andra hållet stod jag och tittade på träden. Jag tittade ordentligt för att se vilka träd som är markerade för att sparas och såg ett par lindar (?), några mindre ekar och några stadiga björkar bland annat. Jag försökte tänka att det kanske inte blir så farligt ändå, men det är svårt. Dessutom passerade jag en tomt där de precis hade sågat ned många träd och stubbarna stod kvar med blottade och oskyddade snittytor.
Dagens låtlisterepresentatn blir Airplane Man med låten ”We’re on fire”. Det var den som hjälpte mig att fortsätta stavgången och den var bra att gå till, så det blev åtminstone 4 minuters flyt.
Pakethämtarrunda med stavarna. 20 minuter dit och 40 minuter hem via Tennishallen. Vad skönt det var!! Att andas in-in (med bröstet, fylla lungorna) och sedan uuuut fungerar perfekt. Oftast går det av sig själv, särskilt på raksträckorna, men ibland måste jag koncentrera mig. Idag styrde fötterna medan armarna arbetade med stavarna. Jag var frikopplad och kunde bara njuta. Kroppen kändes lätt och alert. Kläderna hängde över enbart muskler som arbetade. Det var så det kändes. Allt onödigt fett som jag släpar på var lika lätt som bomull. Det är så jag vill må oftare! Problemet är att det är så många slumpvisa faktorer som behöver samspela för att få dagens resultat. Oftast är det en eller två eller tre faktorer som saknas och känslan efter ett träningspass blir att ”det är bättre än x minuter i soffan!”.
Det är tvärmulet idag och det blir aldrig riktigt ljust, men utomhus känns det ljusare. Trädens löv går mot gult nu och de fungerar som ljuskällor, särskilt när det är flera större träd tillsammans.
Dagens låtlisterepresentant är en ny favorit som är så bra att den ger mig gåshud. ”I’m the ice” med Raindear. Ett maffigt arrangemang med mycket bas och hennes röst som sträcker sig över hela registret. Höj volymen, gott folk!
Igår var jag ute med stavarna i 55 minuter. Jag kom inte iväg förrän efter 10, så jag gick en kortis. Det var rundan med serpentinbacken fast åt andra hållet vilket innebär en låååång uppförsbacke till Högbacka. Det var skönt. Idag har jag tränat med gummibanden. Det lätta programmet. Småtungt i början, men sedan kändes det bara bra. Jag har utökat ryggövningarna med de yogaövningar jag numera gör varje dag. Ryggen tackar och bockar. Men vad hände efter träningen? Efter duschen kände jag mig frusen (dubbla sockor plus kofta-frusen) och jag blev trött. Pär fick äta middag själv idag för jag hade noll matlust och blev sittande i soffan och lyssnade på en bok, ”Avalons dimmor”, men störde mig på uppläsaren. Jag spelade olika spel på mobilen, men det gick åt pipsvängen i alla 4. Otålighet och irritation spred sig i kroppen. Ångest! En extra Lyrica. Vid halv 19 gjorde jag te och tog med mig brödrosten med allt som behövdes in till vardagsrummet där jag åt middag medan jag läste. Teet blev gott, men inte det rostade brödet. Boken var inte bra. ”Den trettonde historien” som jag läste första gången för 9 år sen och mindes den som väldigt bra. Jag har ändrat åsikt om det. Lyrican hjälpte som vanligt och jag har kunnat koncentrera mig på att betala räkningar. Jag fryser inte längre. Nu är det barfota som gäller. Jag får pisksnärtskador av de här humör- och värmeväxlingarna!
Dagens låtlisterepresentant blir PHASES med låten ”Paradise”. Det var paradiskänsla när jag tränade.
I förrgår, efter den korta Stockholmsturen, somnade jag i soffan sent på eftermiddagen. När jag vaknade hade jag lock för vänster öra och det susade och jag var yrslig och vinglig. Vad fan nu då?! Min första tanke var att jag började bli fett leds på att det, varje gång jag tycker mig ha fått något så när ork tillbaka, dyker upp nåt nytt skit. Jag försökte att få bort locket för örat genom att hålla för näsan och blåsa ut, gäspa stort, tugga tuggummi, men icke. Jag kollade blodtrycket (132/90) – inget alarmerande. Jag googlade och genom att pricka av det jag inte upplevde som illamående, kräkningar, kraftig huvudvärk, synrubbningar etc. återstod förkylning (nä, jag är inte förkyld) eller spänningar i nackmusklerna (mycket troligt) eller kristallerna i örat (det har jag varit med om förut). Yrseln var av den gungande varianten och inte den snurrande som jag, tyvärr, har blivit van vid och den här var obehagligare. Igår kändes det bättre. Öronlocket var kvar, så jag sprayade med Vaxol utifall det handlar om vax. Idag är öronlocket borta. Tror jag. Det susar inte längre, men jag känner mig fortfarande lite vinglig.
Med hjälp av stavarna gick jag tur och retur Salem (20 + 25 minuter) och det var inga större problem. Det var skönt! Dit hade jag riktigt bra tempo och fick ett meditativt flyt tack vare andningen: in-in-uuut, in-in-uuut. När jag skulle gå hemåt igen ramlade orkeslösheten över mig och yrseln med den, men då drog jag bara ned på farten.
Dagens låtlisterepresentant blir ”Life itself” med Glass Animals.
Jag tränade med gummibanden idag för första gången på 6 veckor vilket innebär att jag valde att börja om från början med ett extra lätt pass. Det var knappt att jag hann bli varm innan det var dax att gå vidare med nästa övning, men det gick bra och det var skönt. Orken är tillbaka! Ögonen har däremot varit oerhört irriterade idag och jag vet inte hur många engångspipetter jag har förbrukat. Dessutom har jag små sår vid de yttre ögonvrårna som jag inte vet hur jag ska behandla. Jag har försökt att få in en fot hos en ögonläkare och trodde att det inte skulle vara några problem eftersom vi numera har självremiss att ta till. Fel, fel, fel,fel, fel! De mottagningar jag kollade hos dvs. de som ligger på ett rimligt SL-avstånd tar bara remisser från läkare eller optiker. Som om jag skulle betala 200 spänn för att gå till en värdelös läkare för att få en remiss till en läkare som tar 350 kr. Skulle inte tro det! Jag ringde min optiker som gick med på att remissa mig. Tack!
Dagens låtlisterepresentant är instrumental, temat till tv-serien ”Stranger things” på Netflix. Det är Luke Million som har gjort den. Jag skulle kanske ta och se den? Visst påminner typsnittet och stilen väldigt mycket om George Lucas Star Wars?
Idag fick armarna sitt när jag tog med stavarna ut på en 45-minutare, den runda som inkluderar serpentinbacken. Det tog bara 5 minuter innan jag blev trött i armarna, men det gick hyfsat bra och stavarna har ju den fördelen att de avlastar ryggen och vristerna. När jag kom hem gjorde jag rygg-yogan igen. Klådan har minskat – halleluja!! – utan att jag listade ut vad den berodde på och jag kunde ta bort plåstret på handleden.
Dagens låtlisterepresentant blir DNCE med ”Cake by the ocean”. Den är riktigt skön och det låter småputtrigt med någon som längtar efter ”fika vid havet”, men låten har en explicit-markering, så då kan man ju räkna ut vad ”fikat” består av…
Det blev en kort, men intensiv promenad idag: 40 minuter till Konsum plus 10 minuter hem. Jag hade bra tempo hela tiden utom möjligen i serpentinbacken upp mot Gamlebovägen. Det var skönt!
Det blir en låtlisterepresentant idag. MARKS med ”The modern life”.
Det finns ju planer på att göra om på föreningens gård. På föreningsstämman i våras lyckades vi rösta ned ett helt utflippat förslag à la engelsk trädgård. Efter det fick trädgårdsgruppen i uppdrag att komma fram med ett nytt för det ska göras om. Det blev ett förslag som går ut på att gå hårt fram. Ta ned 95% av de befintliga träden och sedan plantera andra sorter plus diverse buskar. Det förslaget röstades igenom med förkrossande majoritet på en extra föreningsstämma igår kväll. Om ordföranden får precis som han vill kommer det att genomföras innan vintern kommer för annars får det vänta till våren och han är otålig. Jag brukar inte ta ut elände i förskott – varför må dåligt 2 gånger? – men den här gången gör jag det eftersom jag vet hur jag har mått de andra gångerna som ljudet av motorsågen har trängt igenom märg och ben… Om jag håller mig undan, åker bort medan de gör det blir jag tvungen att komma hem till ett kalhygge. Om jag stannar hemma kan jag plugga igen öronen med proppar och stänga in mig i köket. I vilket fall kommer jag att behöva extra Lyrica.
Jag gick runt Flaten idag igen och det tog 70 minuter, så det gick lite fortare. Det kändes lite lättare, inte samma känsla av andnöd och det var dessutom ganska skönt.
Dagens låtlisterepresentant blir Banks med ”Gemini feed”. Den är bra att gå till när man inte orkar ha så högt tempo.