Kategori: Musik

Meditativ överlägsenhet

Idag har humöret gått från absolut tillfredsställelse till ”fan vad leds jag blir!”. Förmiddagen inleddes med stavgång i 60 minuter och jag tror att jag slog nytt rekord på den rundan! Ett underbart flyt och på de flata raksträckorna blev det meditativt. Igår blåste det ordentligt (15 sekundmeter i byarna) och det förde med sig ett väderomslag. När jag var ute var det runt 8 plusgrader och det var tur att jag hade sommarvarianten av MBT för annars hade fötterna kokat.

Det är lätt att bli tjatig, nästan manisk när man hittar något som fungerar till 100% och för mig handlar det om kombinationen MBT-skor plus Bungy Pump-stavar. Det är den optimala träningen! Varje gång jag möter en löpare känner jag mig smått överlägsen eftersom jag upplever det som att lilla, feta jag vet något som de inte verkar veta. Just idag kombinerades den överlägsna känslan med det meditativa tillståndet och att jag skulle må bra av lite ödmjukhet fanns inte på kartan. Jag vill ju dela med mig av det fantastiskt enkla – något dyra (se på det som en investering!) – sättet att träna, så därför lägger jag åter igen in bildbevisen på min teori.

Med vanliga skor till vänster och med MBT till höger.
Med vanliga skor till vänster och med MBT till höger.

Stavgång

Stavgångens fördelar jämfört med t.ex. löpning.
Stavgångens fördelar jämfört med t.ex. löpning. Hela kroppen, gott folk! Hela kroppen!

 

Pär kom hem från Öland idag och jag erkänner att jag var en aning orolig för det med tanke på hur stämningen har varit här hemma de senaste veckorna. Trots att vi har pratat om ut om det mesta, så känns det allt annat än avslappnat. Han hade planerat att köpa en pizza på vägen hem och jag tänkte äta bacon och äggröra (en klassisk LCHF-måltid) som är nyttigare än pizza. Han hade ändrat sig, han köpte inte pizza utan ville ha samma mat som jag. När han förstod att jag hade för avsikt att äta alla 6 baconskivorna utbrast han: ”Jag förstår inte hur det går ihop med din viktminskningsplan!”. Fan, vad leds jag blev! Om jag hela tiden ska behöva höra om min övervikt så fort det handlar om att äta kommer jag att behöva öka dosen Lyrica! Det kommer inte att leda till att jag går ned i vikt, den saken är säker. Jag. Gör. Så. Helvetes. Gott. Jag. Kan. Faktum är att jag har gått ned i vikt och fortsätter att gå ned.

Dagens låtlisterepresentant är Queen of Hearts med låten ”It isn’t enough” som visserligen inte alls handlar om min problematik, men som tar upp känslan av att det aldrig är tillräckligt…

 

Långfredag i flygande fläng

Idag har det gått i ett. Jag vaknade av mig själv 20 i 8. Pär är på Öland, så det var jag som skulle upp och ge marsvinen frukost. Sedan rev jag ur lakanen, plockade in disken och åt frukost. 3 pappkassar med ”marsvinsrens” från burstädningen, 1 kasse med pappförpackningar, 2 små kassar med plastförpackningar och 1 soppåse plus gångstavarna. Ett alternativ hade varit att gå 2 gånger. Aldrig! 30 minuters stavgång till Salem där jag hämtade paket från Cellbes (2 tunikor och 2 pyjamasbyxor). Jag fortsatte till Filmkedjan (som numera öppnar klockan 10 i stället för 11 – jäss!) där ett paket från Bokus väntade (10 böcker!). När jag försökte få ned bokpaketet och Cellbes-påsen i en och samma ryggsäck fick jag problem. Jag meckade i flera minuter innan jag fick inse att jag var besegrad, så jag gick in till Filmkedjan igen och bad om en bit snöre för att den åtminstone skulle hålla ihop tills jag kom hem.

Mer än knökfull...
Mer än knökfull…
Tack för snöret, Filmkedjan!
Tack för snöret, Filmkedjan!

När jag kom hem efter ytterligare 40 minuters stavgång var jag rätt mör. Marsvinen fick sina pellets, jag applicerade en ansiktsmask och medan den torkade lade jag mig med benen upp längs väggen. Skönt! En långdusch med skrubb och komplett insmörjning och sedan lunch. Nagelvård. Bäddade rent i sängen. Paus. Middag. Te och lässtund. Natta marsvinen och nu sitter jag här. 2016 års långfredag har inte känts särskilt lång.

Jag blir bättre och bättre på att våga njuta när jag mår bra, när allt går som det ska och inte tänka att det aldrig håller särskilt länge. Som nu. Min ork är tillbaka, jag slipper huvudvärk, vikten går ned, paketen trillar in på ett väldigt samordnat vis, jag njuter av att vara ensam, långdusch och rena lakan, lakrits. Här kommer dagens låtlisterepresentant in: Seinabo Sey med låten ”Pretend”.

”I turned out as great as they could; knock on wood. Things are going just as they should; knock on wood.”

Vårtecken och lakrits

En promenad runt Flaten på 70 minuter. Jag var frusen innan jag gick och det snöade lätt, så det var vinterjackan som gällde. Inga stavar idag, jag kände inte för det. Det gick bra och det var skönt med flera bra gånglåtar efter varandra. Jag har haft jävligt ont i vristerna efteråt, särskilt den vänstra.

Uggla

Ett vårtecken, snön till trots, är att de har sopat bort gruset!
Ett vårtecken, snön till trots, är att de har sopat bort gruset!

Dagens låtlisterepresentant är en klassiker på 30 plus, ”Something about you” med Level 42. Jag. Tröttnar. ALDRIG. På. Den. Här. Höj volymen!

Vad vore livet utan lakrits? Urtrist och smaklöst! Det finns lakrits och lakrits. Det ska vara salt lakrits. Haribo har salta piastrar – det är riktig lakrits. Djungelvrål är bara låtsaslakrits med salt på. Det är svårt att hitta bra lakrits, så när jag hittade Lakritsroten kändes det som att komma till himlen. Jag scrollade och klickade och dreglade länge innan jag gjorde en beställning som jag hämtade idag. Det var mycket… Lite för mycket, så Elin fick påsen med laktrits-hallon-fudge.

Lakrits, lakrits, lakrits!
Lakrits, lakrits, lakrits!                                                                                                      

Anspänning och utvärdering

Stavgång i 70 minuter och det gick väl hyfsat. Jag fick aldrig det riktiga flytet. Rädslan för att ramla sitter i och jag undrar om jag någonsin blir av med den igen. Jag vågar inte köra på för fullt, ta ut rörelserna ordentligt och njuta av farten. Ibland trampar jag på en ojämnhet och vristen vickar till, inte mycket, men det räcker för att jag ska få en fallande känsla i magen och med fasa minnas hur det är att ramla handlöst och sedan vara mörbultad i veckor, till och med år. Det förtar nöjet… Kanske är det därför jag spänner mig och ofta får ont i ryggen efteråt – som idag – och i axlar och nacke.

Snödroppar

Dagens låtlisterepresentant är Club 8 med låten ”Skin”. Skööööön!

Jag fastar för sjätte söndagen i rad och det är väl en tillräckligt lång provtid för att kunna säga att jag inte känner av några fördelar. Fastan har inte hjälpt mig med vikten heller. Typiskt. Jag upplever det inte som att jag blir piggare och jag tycker inte längre att det är någon lättnad att slippa äta. Förra veckans fasta avbröt jag eftersom jag mådde så dåligt av helgens bråk.

Stavgång och hus

75 minuters stavgång och idag blev jag inte trött i armarna förrän alldeles mot slutet! Det gick bra och det var skönt, men vilken skillnad på väderleken mot i onsdags. Idag var det varmt i solen så vida det var lä, det gick an att ha vinden i ryggen medan motvinden var svinkall.

Dagens låtlisterepresentant är Mr Little Jeans (var får de namnen ifrån?!) med låten ”Waking up”. Det känns som om jag har vaknat nu när orken är tillbaka och jag inte har huvudvärk varje dag.

 

 

Det här är inte en stuga i skogen dit jag kan fly när jag känner mig folkilsken, men det är så gulligt att det är ett alternativ.
Det här är inte en stuga i skogen dit jag kan fly när jag känner mig folkilsken, men det är så gulligt att det är ett tänkbart alternativ.                                                                                                       

Citronfjäril och vatten

Upp vid halv 9 och ut 1 timme senare. Stavgång i 70 minuter och idag gick det betydligt lättare även om jag blev klen i armarna mot slutet och inte hade mer än styrfart uppför den sista backen plus trapporna. Mina vrister har blivit bortskämda i vinter när jag har haft vinterskor med skaft som har gett stöd. Övergången till MBT gör att de får jobba betydligt hårdare och jag blir både trött och får ont. 6 plusgrader och sol på en illande blå himmel – det var härligt! När jag kom in på gården fick jag se en citronfjäril och när citronfjärilen är den första fjärilen betyder det att sommaren blir varm.

citronfjäril

Dagens låtlisterepresentant är Sia med låten ”Sweet design”. En bra stavgångslåt!

En av anledningarna till att jag trivs så bra i Rönninge är närheten till vatten. Jag har alltid trivts i och i närheten av vatten. Jag tycker om att simma och jag tycker om den fuktmättade luften som finns vid vatten. Vatten är en förutsättning för allt liv. Det är den bästa törstsläckaren och jag kan göra te av det. Delfiner och uttrar är mina favoriter och de är vattendjur. Jag är född i fiskarnas tecken – mer vatten. Jag tycker om vattnets alla former: is, snö, regn, dimma. Utan vatten finns inte regnbågen. Det är ett kraftfullt element och oerhört tålmodigt; en mikroskopisk spricka och det tar sig igenom och det kan urholka en sten om det får hålla på tillräckligt länge. Att kunna få så mycket vatten jag behöver genom att öppna en kran är en oerhörd lyx. Varmt vatten att duscha i eller kallt vatten som är friskt och drickbart och just Rönninge har ovanligt gott vatten.

Flaten i mitten av mars. Det ligger en tunn isskorpa där man fortfarande kan se var skridskobanorna plogats fram.
Flaten i mitten av mars. Det ligger en tunn isskorpa där man fortfarande kan se var skridskobanorna plogats fram.                                                                                                                     

Säsongspremiär

Säsongspremiär för stavgången. Det har varit barmark i en dryg vecka nu, så jag kan äntligen köra det ultimata träningspasset igen: Bungy Pump plus MBT. Det var tungt, riktigt tungt, men ändå skönt. Jag blev såååå trött i armarna… 6 plusgrader och mulet – riktigt skönt! Ljuset och luften signalerar att våren borde vara på väg även om det tydligen ska bli snöstorm till påsken. Det kommer visst att bli en pollenchock de luxe i år och jag känner redan i ögonen. Blä! Jag får väl gno på utomhus innan frömjölet knockar mig.

Dagens låtlisterepresentant är RAC, Doe Paoro med låten ”Nostalgia”. Nostalgi och sentimentalitet har aldrig legat för mig och det är nog därför jag fastnade för texten i refrängen. ”I wish you could see your history is chaining you. We could let go and never lose. Nostalgia is killing us.”

Jag har haft ont i ryggen och nedre delen av magen ända sedan jag kom hem från stavgången. Det känns som mensvärk. Jag har inte haft mens på 3 månader (halleluja!) och jag hoppas och ber att det är falskt alarm… Varken massagebältet eller ryggövningen har gett lindring. Inte 1 Treo heller, men kanske ytterligare 1.

Aldrig mer!

Stilnoct. Sova eller inte sova. Förra veckan klarade jag mig utan Stilnoct helt och hållet. Trots 2 nätter med bara några få timmars sömn mådde jag bra och jag orkade träna. På lördagen däremot sov jag till halv 13. Ett bakslag. I söndags tog jag Stilnoct eftersom det var min tur att sova i soffan. I måndags jag seg delvis pga. fastan och jag försökte utan igen, men den natten gick det inte att somna. Jag domnade bort ibland, men somnade inte förrän vid halv 5!! När jag vaknade vid halv 10 mådde jag uselt. Ångest, trötthet och jag ville inte stiga upp. Det höll i sig hela dagen. Jag hade svårt att äta, svårt att aktivera mig. Efter lunch låg jag i soffan och lyssnade på musik och där blev jag kvar till 18. Ångest och hopplöshet och det kändes precis som det gjorde vintern 2011/2012 och jag har lovat mig själv att inte utsätta mig för det igen. Aldrig mer!! Igår tog jag Stilnoct igen och jag sov gott och jag orkade upp vid 9 och jag orkade promenera i 80 minuter. Det är så jag vill må! Jag var rädd för att jag skulle komma att må dåligt och det har varit mitt argument varje gång någon har tyckt att jag borde sluta med sömntabletten. Nu har jag provat och nu vet jag och jag fortsätter med Stilnoct.

Dagens låtlisterepresentant är Tove Styrke med låten ”Burn”. Jag har 4 låtar med henne fördelade på 2 träningslistor och när jag promenerade idag hampade det sig så att 3 av dem kom. Det händer inte så ofta!

Det är 2 veckor sedan vi avlivade Mimmi och jag saknar henne fortfarande. Jag tänker ofta på henne…

Mimmi2

Mimmi är ungefär 6 veckor.
Mimmi är ungefär 6 veckor.
Mimmi och hennes syster. Mimmi till vänster. Bilden tagen av Sophie Eberhorn.
Mimmi och hennes syster. Mimmi till vänster. Vår lilla zebra med mönsterpassningsfel på ryggen. Bilden tagen av Sophie Eberhorn.

 

Med stuns i steget

Min snorpa fyller 23 år idag!

Snobben födelsedag

Säsongspremiär för MBT-skorna! Promenad tur och retur Salem i ett stadigt strilande regn. Mina vrister har blivit bortskämda med att få ha kängor med skaft i flera månader, så de kändes trötta efteråt, men MBT är så sköna! Jag fick stuns i stegen och jag kände mig lång i och med att hållningen blev rak. Det var moddigare än jag väntade mig, så bitvis blev det slirigt. MBT är bra, men de har inget som helst grepp på halt underlag. Samtidigt hade de vanliga vinterkängorna varit helt fel eftersom det var flera plusgrader och isbuggarna var inget alternativ över huvud taget. Min cerisefärgade regnjacka fungerar fortfarande och även om jag var torr när jag kom hem igen kände jag mig dränkt.

Dagens låtlisterepresentant är Paris Wells med låten ”Overbite”. Den är så skön att gå till!

Elin och jag såg ”Frukost på Tiffany’s” när vi åt lunch (den är betydligt bättre än jag kommer ihåg!) och där finns ”Moon river” med. Åååå, vad jag tycker om den! Här är den instrumentala versionen.