Trött

Stilnoct är en insomningstablett vilket inte är samma sak som sömntablett. Efter 2 nätter när jag inte har somnat förrän 2, halv 3, sedan sovit ryckigt och inte somnat ordentligt förrän framåt 5 är jag frestad att gå tillbaka till 1 hel tablett. Jag ska hålla ut den här gången. Det är dax att börja med avslappningsövningar igen.

Jag gillar träningsvärk för då vet jag att kroppen har fått något den behöver! Träningssmärta är en annan sak. Jag har så ont i lårmusklerna att jag behöver värktabletter. Det är hemskt när jag sätter mig och att ta mig nedför trappan finns inte på kartan, så den optimistiskt planerade promenaden blev inte av.

Svärfar mår bra och är sig själv igen. De opererade i måndags kväll och efter 24 timmar fick han gå upp och röra sig. Han är en krutgubbe! Imorgon får han åka hem.

Jämställdhet

Jag läser ”The testaments” där Aunt Lydia berättar om hur hon var med om att utforma lagarna när Gilead byggdes upp. Det var männens rädsla som låg till grund för omdaningen. Det anser jag. Män som känner sig hotade av självständiga kvinnor och när inget annat fungerar drar de fram Gamla testamentet för där framgår det tydligt att mannen är överlägsen kvinnan och vem vågar ifrågasätta Gud? De reglerna gäller i muslimska länder och många tar de med sig när de flyttar till andra länder. Katolikerna är inte ett dugg bättre. I Polen, Centralamerika och Brasilien vädrar de morgonluft. I USA drar den kristna högern fram som en gräshoppssvärm. Jag är övertygad ateist, men säger inte emot de som tror på någon form av gudom. Det är religionen som är roten till all skit. Är det verkligen helt omöjligt att kombinera jämställdhet med religiösa värderingar? Varför är det alltid kvinnorna som måste stå tillbaka? Varför är män så satans skraja?! Varför är det alltid Gamla testamentet som passar bäst? Jesus hade en betydligt trevligare inställning till människan än vad hans farsa hade. Det har tagit flera hundra år för oss kvinnor att slita oss loss, men det kommer att gå betydligt fortare att åka dit igen.

Blandat

Jag har tränat med gummibanden för första gången sedan 19 april och det gick alldeles utmärkt!!! Enligt mina anteckningar var det då orken försvann. Anledningen till att jag lyckades idag är att ryggen, särskilt nedre delen, tar stryk av allt sittande och liggande och börjar göra ont. Det var ganska flåsigt, så jag pressade inte mig själv och tog längre pauser än annars. Det var ett xtra lätt pass. Egentligen såg jag mest fram emot att bli ordentligt varm och sedan stretcha och mjuka upp ryggen och det var ljuvligt. Nu känns det bra!

Jag har startat utfasningen av Stilnoct. Det blir en halv tablett ett par veckor och sedan en halv varannan kväll för att så småningom sluta helt. Det känns oxå bra!

Något som inte känns bra är att min svärfar är inlagd på neuro-avdelningen på S:t Görans sjukhus. Pär hade planerat att hälsa på honom igår och då var svärfar så yr att han rekommenderades att åka in akut. Han har fått en liten hjärnblödning som orsakade den kraftiga yrseln. De ska operera honom ikväll, men det görs på Karolinska. Sedan körs han tillbaka till S:t Görans. Pär är hos honom nu. Den sortens små hjärnblödningar är vanliga hos äldre, han fyllde 88 i år och själva ingreppet är enkelt, men alla operationer innebär en risk. Det går inte att komma ifrån. Däremot har han en hälsa och grundkondition som får oss andra att hamna så långt efter att vi skäms och det faktumet är till hans fördel. Sjukhusvistelsen efteråt brukar inte vara lång och i bästa fall är han hemma till helgen. Pär hade planerat att åka till Öland imorrn, men det har naturligtvis lagts på is.

Filmatiseringar

Jag har läst ”The handmaid’s tale” av Margaret Atwood. I bokform är det en långsam berättelse där Offred/June beskriver sitt kraftigt begränsade liv som tjänarinna, men oxå hur hennes liv gestaltade sig fram till Gileads födelse. Den första säsongen av serien följer boken, men redan i andra säsongen börjar serien leva sitt eget liv. I boken blir Offred aldrig gravid (så vida jag inte missuppfattat allt) medan allt eskalerar och – enligt mig – blir överdrivet i och med Junes fixering vid att hitta sin första dotter. Eftersom serien är amerikansk är alla karaktärer uppsnyggade i jämförelse med bokens beskrivningar. Snart har säsong 5 premiär och jag har inte för avsikt att se den. Producenten vill planera för ytterligare 5 säsonger. Det är mjölkning de luxe! Jag skulle vilja veta vad Margaret Atwood tycker. Är hon över huvud taget delaktig? Just nu läser jag fortsättningen, ”The testaments”, som utspelar sig 15 år senare. Jag tycker att den är betydligt bättre, intressant med flera olika vittnesmål bl.a. Aunt Lydia. Hon kommer att få en egen s.k. spin-off. Undrar om den har koppling till ”The testaments”?

George RR Martin var inte delaktig i de 2 sista säsongerna av ”Game of thrones”. Han skrev 5 böcker och berättelsen slutar mitt i. Hans fans har länge varit upprörda över det och de har min fulla förståelse. Som författare bör man avsluta det man påbörjat, så vida man inte trillar av pinn. Om jag inte har fattat fel har han tagit till sig av kritiken och tagit upp skrivandet igen, men fansen kommer tydligen att få flera överraskningar vilket jag tolkar som att han inte tänker följa tv-serien. Det blir hur snurrigt som helst! De 2 sista säsongerna av tv-serien är skitdåliga! Jag undrade om jag såg en helt annan berättelse, men med samma karaktärer och miljöer. SPOILERVARNING! Jon Snow blir huvudpersonen som allt kretsar kring och stridsscenerna med honom i centrum ökar så mycket i antal och längd att det blir en riktigt usel actionfilm där den egentliga handlingen blir reducerad till ett nödvändigt ont för att driva allt framåt. Arya förvandlas till en mördarmaskin utan ansiktsuttryck. Sansa är fortsatt mesig (gillade aldrig henne). Tyrian som varit en karaktär med klös och bra repliker förvandlas till en blek kopia av sig själv. Denaerys drabbas av storhetsvansinne och bränner ned hela städer med sin drake. Jon Snow känner sig tvingad att döda henne. Snart kommer en svulstig produktion där familjen Targarian står i centrum som utspelar sig innan ”Game of thrones”. Finns det inga nya idéer alls?! Det är bara pre-quels, sequels och spin offs.

Pyjamasdag

Klockan är kvart över 11 och jag ligger fortfarande i sängen. Har ingen som helst lust eller motivation att ändra på det. Att duscha eller ens byta från pyjamas känns oöverstigligt. Varför skulle jag det? Pär kom hem i onsdags och det känns som en outtalad press på att vi ska göra något tillsammans. Jag vill inte. Jag vill ingenting. Han ska åka igen på onsdag. Då kan jag andas.

Utfasning

Jag blir mer och mer leds på mediciner, så jag har börjat fasa ut, dvs. minska med målet att sluta helt, 2 av dem som jag tar mer av vana än av behov. Lergigan är egentligen ett antihistam och inte beroendeframkallande. Fungerar som ångestdämpande och mot illamående. Det är egentligen bristen på Lergigan som gör att jag slutat tvärt. I drygt 1 månad har den varit slut hos leverantörerna. Killen som arbetar på apoteket sade att den troligaste anledningen är problem med tillverkningen. I stället för att bli stressad över att inte få tag i den valde jag att sluta tvärt och utnyttja den endast vid behov. Ångesten har inte ökat nämnvärt vilket får mig att ifrågasätta effekten. Det blev som när den ena inhalatorn tog slut och jag upptäckte att jag inte behövde den. Den andra medicinen är Omeprazol (kallas även Omecat) för att dämpa magsyran. Jag har försökt tidigare. Då slutade jag tvärt och det fungerade inte. Nu fasar jag ut och hoppas det går bättre. Om jag vågar ska jag sluta med Stilnoct (kallas även Zolpiderm) som ÄR beroendeframkallande, men jag har inte ”utvecklat en tolerans” d.v.s. behövt öka dosen på 10 mg en enda gång under de 5-6 år jag har använt den. Anledningen till att jag tycker att det känns läskigt är att långa perioder med dålig sömn triggar depressionen. Det vet jag av erfarenhet bl.a. från när Elin var liten. De antidepressiva medicinerna rör jag självklart inte. Samma med Levaxin (slö sköldkörtel) och Kandesarstad (högt blodtryck).

Flygskam

Enligt DN.se struntar 3 av 5 flygbolag att blanda ut sitt miljömördande flygbränsle med biobränsle trots att det är lag på det. Det är för dyrt. Det handlar inte om att miljömålen är orimliga. Det handlar om pengar som vanligt. De betalar hellre straffavgifterna än ställer om sig. När de stora flygbolagen skiter i att ta ansvar för miljön, varför ska då den enskilde svensken göra det? Nu är flygskammen dubbel. Ingenting blir bättre av att Ulf Kristersson(M), i hopp om fler röster i valet, häver ur sig att ”Mitt mål är inte att människor ska ställa om sig.”. DET ÄR PRECIS DET VI MÅSTE GÖRA!!! Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Omvänt

I samband med att vårt centrum i Rönninge gjordes om byggdes många lägenheter och på botteplanet finns nu ett apotek, Synsam (dit ska jag gå nästa vecka för att fixa nya glasögon) och Misora sushi. Deras mat är förstklassig! Jag har lagt märke till att det är endast asiater som arbetar där och de flestas svenska är knackig. Är inte det omvänd diskriminering?

Skillnad

Det äcklar mig att Sverige och svenskarna så tydligt visar att det är skillnad mellan flyktingar från t.ex. Syrien och flyktingar från Ukraina. Visst var det många flyktingar 2015 som togs emot när andra länder stängde gränserna, men vad hände sen? Hur många av dem sitter fortfarande i ovisshet på flyktinganläggningar runt om i Sverige? När flyktingarna från Ukraina kom var procedurerna för att få in dem i samhället så snabba att det var pinsamt genomskinligt. De är helt enkelt mer som vi. De är välkomna. De är ett tillskott. I lokaltidningen stod att läsa att de Ukrainska flickorna som växt upp med balett behöver det för att må bra. Inom 2 veckor hade de tillgång till undervisning i balett. Det är ju fin kultur, gud bevars! Enligt DN.se har kvinnor fått arbete inom 1 månad utan krav på kunskaper i svenska. Vilket hyckleri! SD har inte mycket positivt att komma med, men i den här frågan hymlar de inte: det är skillnad på flyktingar och flyktingar.

Ursäkt

För ett tag sen skickade jag ett sms till en person. Det var skarpt formulerat och fullt av kritik. Personen i fråga tog väldigt illa upp och har fått, för mig, oväntat stöd. Idag skickade jag ett nytt sms där jag bad om ursäkt. Jag skyllde inte ifrån mig för en ursäkt följd av ett ”men” är inte en genuin ursäkt. Däremot tycker jag att kritiken var berättigad och det står jag fast vid. Personen är en självisk idiot. Det är inte första gången jag har hållit tillbaka åsikter och kritik en längre period för att sen flippa ur. Jag tycker inte om den sidan av mig själv, men om jag inte ska bli osams med alla får jag nog bli bättre på att inte flippa ur eller att avreagera mig på ett annat, mindre konfrontativt, sätt. Jag tycker inte om mig själv. Inte förr och ännu mindre nu.