Kategori: Allmänt

Jag såg en norsk film på svt.play som heter ”Vad ska folk säga?”. Den bygger på regissören Iram Haqs (som är en kvinna) egna erfarenheter. Heder, hedersvåld, hedershot.

Filmens handling i korthet – spoilervarning!!

Oslo. Nutid. Familj där föräldrarna invandrat från Pakistan. Nisha 16 år, huvudpersonen, är född och uppvuxen i Norge och har aldrig varit i Pakistan. Pappan och äldsta sonen driver en tobaksaffär. Mamman är hemmafru och kan ingen norska. Yngsta dottern går i skolan. Liten familjefest. Musik. Pappans favoritlåt. Han försöker få med sig frun i dansen. Efteråt skäms hon eftersom hon dansat inför andra män för vad ska folk säga? (En illustration av nivån på hedern.) Nisha blir påkommen i sitt rum med en norsk kille. Pappan misshandlar killen och slår Nisha. Tar för givet att de har haft sex, men han har fel. Nisha söker och får skydd via socialen. Efter ett tag vill mamman att hon kommer hem igen. Pappan och brodern hämtar henne, men kör i stället till flygplatsen. Hela tiden utan ett ord till Nisha. Pappan tar henne med till Islamabad, Pakistan där hans släkt bor och lämnar henne där. Hon kan urdu, men inget annat om föräldrarnas kultur. Nisha tuktas. 8 månader går. Nisha och en av kusinerna blir kära i varann. De smiter ut en kväll, hånglar i ett avskilt hörn, men blir påkomna av 3 poliser. De misshandlar kusinen med käppar och tvingar Nisha att klä av sig medan de fotar med mobilen. De vill ha 20.000 rupier för att inte lägga ut bilderna på internet. Nishas pappa hämtar henne. På vägen tillbaka försöker han få henne att hoppa från en klippa, men klarar inte av det. Tillbaka i Norge blir det maximal kontroll. ”Varför var du inte dödfödd?!” Mordhot. Det beslutas att hon ska giftas bort med en släkting i Kanada för att få slut på skvallret. Hon rymmer. Där slutar filmen.

Mina egna funderingar. Jag tog för givet att familjen kom från Irak eller Syrien. Eftersom Pakistan är granne med Indien tog jag, än en gång, för givet att familjen inte var muslimer. Muslimerna får gapa hur mycket de vill om att islam är en fredlig religion. Den är misogyn, förtryckande och främlingsfientlig och ju mer jag lär mig om den desto mer avskyr jag den!!! Finns det någon annan religion med den formen av hedersförtryck eller hederstänkande över huvud taget? Möjligen den gammaltestamentliga kristendomen som ingen längre praktiserar. I filmen framgår det inte varför föräldrarna lämnade Pakistan. Om det handlade om flykt valde de förmodligen inte i Norge. Föräldrarna föraktar Norge, norrmännen och deras sätt att leva. Det omoraliska och fördärvliga väst. Varför stannar de kvar i ett land de inte respekterar? Mamman kan ingen norska över huvud taget trots minst 20 år i landet. Hon går bara hemma och de hon umgås med talar urdu, så varför anstränga sig. På grund av att de bor i kluster av språk och kultur förhindras integrationen.

Samma förhållanden råder i Sverige. Medias övervägande negativa vinkling av invandringens konsekvenser och bristen på ”solskenshistorier” leder till att SD får allt fler anhängare och att förflugna uttalanden om ”Somalitown” får mer uppmärksamhet än de förtjänar. Om vi fick höra fler positiva berättelser – för sådana måste finnas, eller? – hade vi viftat bort fullt mänskliga tillkortakommanden hos politikerna och SD hade fått krypa tillbaka under den sten de hör hemma.

Jag anser att Sverige ska minska invandringen. Vi måste kunna ta hand om våra egna medborgare innan vi tar på oss ansvaret för andra länders.

”Att vara skeptisk till en obegränsad invandring var detsamma som brist på empati och inlevelseförmåga, till och med rasism.” Janne Josefsson, DN.se den 8 september om den förljugna valrörelsen 2002.

Slutsatsen av besöket hos optikern: jag fixar inte progressiva glasögon. Det här var tredje gången gillt, så det är inget alternativ i fortsättningen. Nope. Nix-pix. Icke, sa Nicke. Nä. Nej! Det var inget problem att byta glasen, men behålla de nya bågarna. Det som känns meh!-igt är att styrkan på glasen blir den samma som i mina gamla, så i princip har jag bytt bågar på 2 par och köpt nya läsglasögon och jag kan inte låta bli att känna mig snopen. Och krånglig. Jag försökte formulera en fråga om hur det kunde bli så fel vid den första undersökningen. Berodde det på att jag lurade mig själv vad gällde styrkan? Jag är inte i form idag, så jag lyckades inte.

Jag köpte ett par Jabra-lurar (världens i särklass bästa trådlösa in ear-lurar!) från Dustin home (som har världens i särklass bästa kundtjänst!) som visade sig sakna volymkontroll i själva luren vilket är ett absolut måste för mig, så de returnerades. Jag fick ett mail idag som meddelade att jag missat att skicka med själva lurarna i sitt fodral. Meh! Jag kände mig sååååå klantig eftersom jag har varit nojigt noga vid tidigare tillfällen. Gör om, gör rätt!

Att hitta en sport-bh när man är i min storlek är svårt. Ellos hade en riktigt bra som jag har nu, men naturligtvis finns den inte längre. Jag köpte en från deras stora storlekar-kollektion där det mesta ser för jävligt ut för du ska tydligen inte ha snygga kläder när du väger runt 100 kg utan mobbas ned till normalvikt. Den bh:n var rena rama skämtet! Noll, absolut NOLL stöd och trots att jag följde deras storlekstabell var kuporna för små. MEH!! Det enda positiva var materialet som kändes lent mot huden. BH:n var så usel att jag kände mig tvungen att recensera den med 1 stjärna av 5. Jakten fortsätter. Suck. Jag hittade en sida som heter Kvinnligtunder som verkar har större förståelse och mindre tendens till mobbing.

Några orsaker till ”vardaglig” huvevärk (avsiktlig felstavning).

För lite sömn.För mycket dito. Spänningsvärk. För litet vätska. Förkylning. Bihåleinflammation. Nästäppa. Medicinframkallad värk p.g.a. biverningar (t.ex. från Naproxen) eller för mycket smärtstillande. För lite frisk luft. För lite fysisk aktivitet. För lite mat. Stress. Feber. Åskväder på g. Pollensäsong. Torra och irriterade ögon. Eftersom jag varken röker eller dricker tar jag inte med det.

Nu är jag inne på tredje dygnet med huvudvärk och eftersom varken Treo eller Alvedon hjälper, inte heller vila, vätska eller frisk luft känner jag mig en aning desperat. Jag misstänker de nya glasögonen. Läsglasögonen fungerar bra. Solglasögonen…nja. De progressiva – nej. Jag ser fortfarande, efter 3 veckor, suddigt i den övre delen och är inte särskilt imponerad av den nedre heller. De fungerar uselt vid tv:n. Jag har växlat fram och tillbaka mellan dem, solglasögonen och mina gamla och det är med de gamla jag ser bäst. Igår tappade jag de progressiva i golvet och ena skalmen lossnade, så jag gick till Synsam där glasen flyttades över till en helt ny båge av samma modell. Tack vare abonnemanget kostade det ingenting. Jag vet inte om jag inbillar mig, men huvevärken blev etter värre efter det. Jag ska ringa och boka in mig för att få ordning på eländet. Suck.

Den 4:e september skrev Stefan Löfvén (S) och Bengt Westerberg (L) gemensamt en ledare i DN som handlade om SD och det samhälle de vill att vi ska leva i. Texten som följer kopierade jag från den. De kursiverade delarna är det jag personligen tycker är mest skrämmande.

”En rad förslag och uttalanden från sverigedemokratiskt håll indikerar det: begränsningar i public services rörelsefrihet, utpekande av journalister som samhällets fiender, krav på partipolitisk stämpling av journalister, neddragning av presstödet, minskat stöd till studieförbunden, nedskärningar med miljardbelopp i de offentliga kulturbudgeterna, borttagande av alla böcker på främmande språk från biblioteken, förbud mot prideflaggor i offentlig regi, diskriminering av icke svenska medborgare, ifrågasättande av mångfalden i olika avseenden, och så vidare.”

När det gäller böcker på främmande språk antar jag att t.ex. engelska, tyska, finska eller italienska inte hör dit? Är det verkligen ett sådant samhälle de vill ha?! När man tar upp partpolitiska frågor och ståndpunkter med allmänheten tvekar ingen att försvara det de tror på, men var finns SD-anhängarna? Var 5:e svensk, övervägande missnöjda, vita män, röstar ju på det partiet. Är de så tvärsäkra och arroganta att de sätter sig över ifrågasättande och en möjlighet att se det hela från en annan vinkel? Handlar det om feghet och att de avstår för att slippa undan den behandling som de anser att alla andra förtjänar? Finns de bara på Flashback och torgmöten i Skåne? Saknar de förmågan att formulera verbala argument? Var finns de?! Varför hörs de inte?! Personligen vill jag prata med en av dem, inte i syfte att tala de till rätta – alla har rätt att tycka vad de vill bara de står för det -utan för att få veta hur de tänker. SD kan inte ha blivit så starkt genom att vara ett renodlat missnöjesparti.

Jag tillhör de (få?) som inte har ett mobilfodral med plats för diverse kort. Det är oerhört tjockt och klumpigt och därför känns det allt annat än praktiskt. I stället har jag ett mobilskal som skyddar (den uuuursnygga metallicblå) baksidan av mobilen och en liten rosa plånbok av läder, inte större än ett kreditkort, separat. Dessutom förvarar jag aldrig mobilen och plånboken på samma ställe varken hemma eller när jag går ut. Varje gång jag ser en person hålla ett sådant arrangemang synligt för ficktjuvar eller svara i mobilen genom att vika upp fodralet och därmed avslöja kreditkortsgömman tänker jag: om du tappar bort mobilen, så tappar du bort korten inklusive det du blippar dig genom livet med och som någon annan får mycket nöje av. Du blir av med kontakterna och möjligheten att spärra korten på stört. Även om du kan låna en mobil, så kan du inga nummer utantill för vem kan det idag? Hur smart är det på en skala 1-10? Minus 10 enligt mig. Tänk om! Tänk säkerhet!

Jag var på jakt efter en ny plånbok för mina kort eftersom plastfacken gått sönder ett efter ett efter några års slitage. Jag hamnade på en sida som heter ”Living studio” som visade sig ha en jäkligt smart liten plånbok som till och med är snäppet mindre än min rosa.

Inuti finns ytterligare 2 kortfack och en plast-”klämma” för lite xtra kontanter.

DET är smart! DET är säkerhetstänkande! Min är av äkta läder, chokladfärgad vintage (det är därför den ser sliten ut). Jag har nyss fått Pär över på Säkerthetssidan och han är otroligt nöjd. Nu ska vi få över Elin oxå.

Äntligen höst! Äntligen hög och klar luft! Äntligen kalla vindar! Äntligen är min ork tillbaka!! För första gången sedan i våras tog jag på mig MBT-skorna och gick en seriös promenad på 50 minuter. Försiktigt i början, rädd för bakslag, men på plan mark och i nedförslut kom jag upp i mitt vanliga tempo, till och med raskt. Jäklar vicken känsla av frihet! Backarna var tunga och det var jag inställd på, särskilt serpentinbacken, men jag kunde koppla det tunga, flåsiga till dålig kondis i stället för att lungorna kollapsat. Som jag har saknat mina promenader! Jag blir nästan gråtfärdig. Många utropstecken idag!

Fråga: varför vill du inte ha barn? Motfråga: varför vill du ha barn?

Fråga: tycker du inte om barn? Motfråga: måste jag tycka om barn?

Påstående: du kommer att ångra dig! Fråga: hur blir det om jag får barn och sedan ångrar mig? Det är oerhört naivt att tro att det aldrig händer.

Påstående: livet börjar när du får barn. Motargument: det är ett tungt ansvar för en liten människa.

Fråga: vill du dö ensam? Motfråga: varför räknas inte övrig släkt och familj eller vänner?

Påstående: det är egoistiskt att inte skaffa barn. Motargument: att sätta en människa till världen som inte har bett om att få födas för att fylla ditt behov – det är själviskt. Att skaffa barn som kommer att ärva en planet i kaos – det är sjäkviskt.

Fråga: vem ska ta hand om dig när du blir gammal? Motfråga: varför förutsätter du att dina barn kommer att vilja ta hand om dig när du blir gammal? I den här delen av världen behöver vi inte skaffa barn för att trygga vår ålderdom.

Fråga från mig: varför får inte män frågan om barn? Både singelkvinnor och de med partner förutsätts vilja ha barn, men hur är det med männen?

Faktum är att omgivningen inte slutar tjata när du väl klämt ur dig en unge för då oroar de sig för att ungen behöver syskon för annars blir hen osocial och sjäkvisk.

Nästa steg i tjat- och orostrappan är när ungen har blivit vuxen och du börjar längta efter barnbarn. Det tar aldrig slut.

Det är inget biologiskt fel på dig om du inte vill ha barn. Om du känner dig osäker är det snarare ett sundhetstecken eftersom du vågar ifrågasätta i stället för att automatiskt göra som alla andra. När omgivningen blir provocerad – för det är vad det handlar om – för att du väljer att gå din egen väg är det deras problem. Personligen tror jag att de är rädda för att du har kommit underfund med något som de har missat. Att leva barn-fri är inte det samma som att leva barn-lös.

En artikel i DN om långtidssjukskrivna Nina som har en sammanlagd inkomst på ca 13 000 kr i månaden med en hyra på 7900 kr i månaden (för en trea i ett halvsjabbigt område utanför Örebro där hon bor med sin 19-åriga dotter). Om inte jag var gift med en höginkomsttagare hade jag befunnit mig i exakt den situationen och det skrämmer skiten ur mig! Skillnaden mellan Nina och mig är sjukdomen och på grund av att min sjukdom inte är fysisk skulle jag aldrig någonsin intervjuas i DN!! 94 kommentarer och det är endast 4 som är kvinnor. I vanlig ordning reagerar flertalet män med lösningar och mindre föreläsningar om varför Sverige hamnat i skiten och kan du gissa varför? Socialdemokraterna har på 8 år försatt oss i det här läget. GAAAH!!! Okunniga, skypplappsförsedda IDIOTER!!!!!!

Idag förtidsröstade Pär och jag och därmed har jag gjort det jag kan för att högeranhanget inklusive SD inte ska få makten. När jag började rösta i mitten av 1980-talet var det på socialdemokraterna på alla områden (Kiruna är och förblir nog rött). De år jag bodde i Sötertälje höll jag fast vid dem. När jag flyttade till Rönninge kändes Rönningepartiet i kommunfullmäktige självklart som motvikt till det borgerliga kommunstyret. Jag har fortsatt vackla mellan socialdemokraterna och vänstern på riksnivå, men jag minns faktiskt inte hur jag röstade 2018. Pinsamt. Det finns inte längre något parti med en enhetlig ideologi, så den här gången valde jag 3 olika partier. Miljöpartiet på riksnivå (de enda som har en klimatplan och dessutom kan redogöra för hur den kan förverkligas), socialdemokraterna på regionnivå (för sjukvårdens skull) och så Rönningepartiet (som strävar efter småskalighet och att Stockholm vatten ska sluta avverka våra skogsområden).