Kategori: Allmänt

Piss, skit & helvete. Tog 2 Atarax halv 21 igår och de hade noll effekt. Absolut noll. Jag somnade framåt 4. Nu är jag LEDS. Paniken visar sitt fula tryne. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag kan inte planera in något som innebär mer än promenader eller träning. Igår gick jag till vc för att lämna prover inför lungspecialisten den 10:e. Efter en tung promenad – det är mest uppför dit – och 20 minuters väntan fick jag veta att de inte kan ta de proverna eftersom det handlar om Karolinska. Vad faaaan!! Nu måste jag alltså ta mig till Huddinge sjukhus (egentligen Karolinska institutet Huddinge, men vem tusan orkar skriva det mer än en gång?) på måndag och då är det ju bra om jag har fått sova => stress => förmodligen dålig natt. För att inte tala om måndagen efter när jag ska till lungläkaren…

Apropå sömn…

….och mående.

Eftersom Lergigan verkar vara definitivt tvärslut skrev jag till vc och bad om en annan ångestmedicin för att ha uti fall att. Jag fick Atarax som oxå är en variant av antihistamin = ej vanebildande. Som läget är nu behöver jag inte ångestdämpande tack vare att jag kan träna igen, men jag vill komma åt bieffekten: trötthet. De kvällar jag inte tar Stilnoct planerar jag att ta Atarax i stället för jag pallar inte att vara vaken till 5 fler gånger. Första gången tog jag 1 Atarax utan att känna något. Jag tog en andra klocka 2 utan önskat resultat. Igår var det återigen en Stilnoct-fri kväll och jag fick lätt panik, så jag tog 2 Atarax tillsammans med kvällsmedicinen kvart i 22. Efter 3 timmar kom tröttheten och jag gick och lade mig och sov heeeela natten. Lite svårt att vakna, men nästa gång ska jag ta dem 3 timmar innan jag har för avsikt att lägga mig. Sömn är så viktigt och nu när jag vet att den är tryggad, så infinner sig ett välgörande lugn. Zzzzzzz…

Apropå sandlåde-politiken.

Inte konst, endast jäkligt konstigt.

Apropå kreationister i riksdagen.

Jag kommer att se ”jätthe-fräck ut”!

Numera är mitt hår kortkort. Jag sa till min frisör att om jag fortsätter att klippa litet kortare varje gång slutar det med en liten tofs uppe på skallen. Den skulle jag i och för sig kunna färga i en knallig färg. Hm… Nu har jag med hjälp av frisören – som oxå är kortklippt vilket jag upplever som en fördel – på börjat ett frisyr-projekt där idén kommer från Namaara från ”Raya och den sista draken”.

Min första reaktion var ”Wow…” och ”Jag vill oxå ha håret så!”. När jag kände att det var dax för förändring visade jag en bild på betydligt kortare varianter för jag är, trots allt realistisk, men det är redan nu möjligt att snagga nacken (check!) och nästan-snagga sidorna (check!). Luggen är satt på utväxt och jag kommer nog att behålla en del hår på vänstra sidan även om det blir kortkort. Problemet är att jag inte har Namaaras raka hår. Det finns självfall och virvlar som inte vill samarbeta. Pling! Plattång för luggen! Jag hittade en laddbar variant som dessutom är kort, bara 15 cm och perfekt för kort hår och jag slipper sladden och den ryms i necessären. Den är bra!! Nu plattar jag luggen i stället för att försöka tämja den med kladdigt vax.

Bland det snyggaste jag vet är riktigt kort hår tillsammans med många eller stora örhängen i silver. Lägg till en polotröja och en kavaj – voilà!

Har ni hört den om polisen som stoppar en bil där golvet visar sig vara fullt av sedelbuntar? Konstapeln frågar föraren vad han ska med så mycket pengar till.
”Jag ska använda dem till att ta körkort”, säger mannen.
”Äsch”, avbryter hustrun, ”lyssna inte på honom, han pratar så mycket strunt när han är full”.
I baksätet vaknar morfar och gormar: ”Det var då själva fan! Jag sade ju att vi inte skulle komma så långt med en stulen bil.”
Det blir knäpptyst i några sekunder. Sedan hörs en dov röst från bagageutrymmet: ”Har vi korsat gränsen än?”

Hahahaha!! Lysande! Att få in så många förbrytelser i en kort historia är skickligt!