#Blogg 100 del 55

Vår torktumlare från Cylinda är bra, men den är inte pålitlig. Den har, precis som tvättmaskinen från samma märkesfamilj, en timer där det är tänkt att jag ska kunna se hur lång tid den behöver på sig innan tvätten är torr och det är självklart att det varierar med mängden tvätt och det är inte det jag stör mig på för jag skriver inte om min torktumlare om det inte vore för att jag stör mig på den. Det jag stör mig på är att timern gissar. Vid ett besök på toaletten ser jag i förbigående att timern står på 3 minuter. 1,5 timme senare visar den fortfarande 3 minuter. Den står i badrummet och kanske är badrummet beläget i en helt annan tidszon, vad vet jag. Det är faktiskt mindre stressande och irriterande att inte ha någon timer alls än att ha en som ljuger mig rätt upp i ansiktet!

Hatten av för drottning Margrethe! Jag citerar: ”Ja, vi ska ta emot, men vi ska också berätta vad vi förväntar oss. För det är vårt samhälle som de kommer till. Vi ska ge plats till dem, men de ska förstå vart i världen de har kommit. En plats är inte likadan på andra sidan jordklotet, säger drottningen till Berlingske. Hon lyfter fram vikten av att anpassa sig till det danska samhället. Att följa danska spelregler.” Det finns ingen, ingen som kan säga att det är vare sig främlingsfientligt eller rasistiskt.

Nu har jag haft mens i 1,5 vecka. Vissa dagar är det nästan ingenting, vissa dagar forsar det, men varje dag har jag ont. Innan klimakterieköret satte in blödde jag ca 4 dagar varav 1 max 2 var riklig. Det är ingen picknick…

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 54

Drygt 5 timmars städning av badrum, kök, hall, sovrum och vardagsrum. Kroppen protesterar inte alls lika illa som den gjorde förra gången. Det är 2 år sedan jag dårstädade ett rum i taget (samma rum som idag) och jag vet att jag tjatar, men den gången lärde jag mig hur jag ska få rent och jag har lärt mig hur jag ska hindra lorten från att slå ned sina bopålar. Numera tar det längre tid att städa, men det är det värt. En känsla av att det faktiskt har blivit rent tillfredsställer mig.

”Lycke” av Mikaela Bley med Callin Öhrvall Delmar som uppläsare. Jag lyssnade på boken i lika många timmar som jag städade och sedan raderade jag den från bokhyllan. Det är den sortens deckare som inte kräver något av lyssnaren/läsaren och som inte får mig att reagera eller reflektera, platt och oengagerande. Halvvägs in i boken har det antytts både högt och lågt att huvudpersonen har varit med om något fruktansvärt och tre olika personer hänvisar till händelsen, men författaren drar ut alldeles för mycket på det. Nyfikenheten dör av uttråkning i stället för att stegras och huvudpersonen verkar snarare orimligt engagerad just för att man aldrig kommer till skott. En av karaktärerna är homosexuell och MB försöker få till de klassiska överdrivna karaktärsdragen som bögar alltid tilldelas i film och litteratur, men det faller platt och blir krystat. En dussinroman som jag är tacksam för att inte ha lagt ut några egentliga pengar på mer än månadsavgiften till Storytel. Som pricken över i var uppläsaren usel. För högt tempo och ingen skillnad mellan berättande text och dialog. Varför är det så svårt att få till?

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 53

Nu får det väl för fan räcka! Ständigt detta hänsynstagande och denna politiska korrekthet och tassande på tå ut ifall någon skulle bli kränkt. Försvarsmakten är inte välkommen på nationaldagsfirandet i Umeå eftersom det finns besökare från många olika kulturer och oroliga områden och några kan vara traumatiserade. De som är traumatiserade får helt enkelt intala sig själva att de är i Sverige som inte har varit i krig på 200 år och att de vapen som syns förmodligen inte ens är laddade. För jösse namn! ”Vi har fört diskussioner och kommit fram till detta.”, säger Lillemor Elfgren, men med vem har dess diskussioner förts? Inte med de som anses vara traumatiserade. Idoti! Bah!

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 52

Fix idé: om lakanen är nytvättade kan jag inte krypa ned i sängen utan att själv ha duschat samma dag. Jag duschar inte varje dag, men när jag har bytt lakan duschar jag utan undantag. Det spelar ingen roll hur trött jag är eller hur sjuk jag är eller hur många 1000 andra saker jag har att göra – om lakanen är nytvättade, så måste jag duscha. En fråga man bör ställa sig när det handlar om fixa idéer är vad som händer om jag inte duschar trots att lakanen är nytvättade. Det värsta som kan hända är att jag ligger sömnlös, men trötthet till följd av sömnlöshet kan leda till vilka gruvligheter som helst. Jag kanske somnar i duschen och drunknar eller så blir äggen hårdkokta eftersom jag är för trött för att komma ihåg att starta äggklockan eller så somnar jag sittande på golvet med Selma och hon passar på att skutta upp på övervåningen (naturligtvis har jag glömt att spärra trappan pga. trötthet) och gnager sönder varenda bok på de nedersta hyllplanen. Ni förstår, eller hur? Därför måste jag duscha innan jag kryper ned i rentvättade lakan!

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 48

Klockad på 55 minuter blankt, högervarv runt Flaten i brrra tempo (utom i uppförsbackarna för då drog hostan igång). Jag fixade snörningen, men fötterna domnade ändå lätt och jag tog ur hälsporrekuddarna för att skorna skulle sitta bättre runt hälen. Det hjälpte. Igår eftermiddag började jag inhalera Pulmicort igen mot hostan. Jag hade småpanik igår över att jag aldrig blir piggare, över att det ena träningspasset efter det andra har varit rena plågan och över att välbehaget och njutningen har uteblivit helt. Dagens promenad kändes bra, det var skönt och gav mig hoppet åter, men jag undrar ändå varför jag aldrig blir frisk… Nu är det april och jag blev lovad en träff med nya läkaren i slutet av april, men eftersom jag inte längre litar på vårdcentralen i Salem, så ringde jag och frågade om de syntes någonting om en kommande kallelse till besök. Sköterskan kunde se att en kallelse var planerad att skickas ut, men att läkaren är fullbokad, så det blir förmodligen inte förrän i maj. Det har egentligen ingen betydelse. Det som har betydelse är att sömntabletterna inte kommer att räcka till maj och att jag inte kan förnya det receptet över telefon… Naturligtvis vore det bättre om jag kunde sluta med Stilnoct, men det ska väl inte var av den anledningen?

Vi hade fint besök vid 9-tiden i morse: Kurre. Sedan de gallrade träd har hans besök minskat drastiskt i antal eftersom hans ”broar” har försvunnit.

Han e så fin! Jag stod i Elins rum och fotade med mobilen genom rutan. Han satt precis i ögonhöjd och svepte svansen fram och tillbaka.
Han e så fin! Jag stod i Elins rum och fotade med mobilen genom rutan. Han satt precis i ögonhöjd och svepte svansen fram och tillbaka.

 

 

 

 

 

 

 

Den här gåsen satt och honkade i sin ensamhet, men det kom ingen. Den verkade övergiven...
Den här gåsen satt och honkade i sin ensamhet, men det kom ingen. Den verkade övergiven…

 

 

 

 

 

 

 

SL. Det finns mycket att säga om SL, men under det senaste året har det inte varit mycket positivt. Inte nog med att den ena fantasifulla anledningen efter den andra försenar trafiken eller att bygget av Citybanan stänger ned hela skiten eller att rulltrapporna är avstängda, så har de mage att höja biljettpriserna och pricken över i är Access. Sedan biljettsystemet gjordes om har klagomålen blivit fler och Sofia Koch tillhör dem som orkade stå på sig. All heder åt henne! Numera åker jag så sällan med SL, inte ens en gång i månaden, att jag inte orkar lägga ned energi på att förstå reskassesystemet. När jag fyller på min reskassa fyller jag på med 100 kr och åker tills det tar slut. SL är ännu en anledning för mig att avskärma mig från den pestiga omvärlden.

blogg100-logotype-300x256

 

#Blogg 100 del 47

Det är kanonväder ute och redan 9 plusgrader, men jag har ingen som helst lust att gå ut trots att jag hade planerat det. De senaste otäcka promenaderna har gjort att jag har tappat lusten. Inget ont som inte har något gott med sig, tänkte jag. Då får jag mer tid att skriva på förmiddagen, men det går inte. Jag är så erbarmligt trött och leds att hjärnan kortsluter sig. Nu flyttar jag över till soffan och sover fram till lunch och sedan hoppas jag att resten av den här skitdagen rusar iväg!

Stör på egen risk!!
Stör på egen risk!!

 

 

 

 

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 41

Igår, när jag tränade inomhus, sken solen. Idag, när jag valde att gå ut fick jag göra det i snöbyar precis som i torsdags. Vänsterevarv runt Flaten på 70 minuter. Det var mer av strosande än promenad och tog lite längre tid än vanligt plus att jag hämtade ett paket som var så fenomenalt otympligt att bära att jag fick pausa sjuttielva gånger den sista biten. Paketet var helt kubiskt och det var tur att det inte var tungt för då vet jag inte om jag hade tagit mig hem över huvud taget. När jag försökte att hålla om det med båda armarna, framför kroppen protesterade ryggmusklerna så mycket att de nästan krampade och ett tag vaggade jag framåt på samma sätt som jag gjorde när jag var höggravid. Jag hade köpt några saker från Designonline, saker som jag skulle ha fått när jag fyllde år, men som inte fanns i lager just då. Påslakan, smycken, muminmuggar och smarta köksprylar är sånt jag har köpt därifrån genom åren. Det är lite dyrare, men jag har verkligen fått vad jag har betalat för – hög kvalitet. Den här gången var det förkläden, en pryl att ha diskmedel och dylikt i på diskbänken och ett väggur och vägguret gillar jag skarpt!

Det här är vår gamla klocka som vi köpte på IKEA i samband med renoveringen av vardagsrummet 2009. Den tickar förvånansvärt högt för att vara så liten...
Det här är vår gamla klocka som vi köpte på IKEA i samband med renoveringen av vardagsrummet 2009. Den tickar förvånansvärt högt för att vara så liten…
Den här är större och gjord av plåt lackerad i klara färger. Den tickar tystare.
Den här är större och gjord av plåt lackerad i klara färger. Den tickar tystare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aj lajk it!
Aj lajk it!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

blogg100-logotype-300x256

 

#Blogg 100 del 39

Det här går inte längre! Hur mycket måste jag, som konsument och medborgare, behöva ta ställning till? Om jag väljer ekologiska bananer, så är det att lura mig själv eftersom bananerna lik förbannat måste transporteras hela vägen till Sverige och då är de plötsligt inte så himla ekologiska. Om jag väljer ekologiska ägg från frigående höns, så borde jag kolla hur pass frigående hönorna egentligen är. Om jag väljer att äta endast svenskt KRAV-märkt kött, så är det lik förbannat bättre att inte äta kött över huvud taget. Om jag väljer att inte ge något till tiggaren vid pendeltåget därför att jag inte vill spä på dennes utsatta situation, så borde egentligen ta reda på vilket land h*n kommer ifrån och om levnadsförhållandena där verkligen är sämre än som papperslös i Sverige. Om jag väljer att avstå från kolhydrater, så borde jag tänka ett steg till och ta hänsyn till snabba och långsamma kolhydrater. Om jag tränar för att gå ned i vikt, så blir det ännu smartare om jag tränar fettförbränning i stället för att ”bara motionera”. Om jag väljer att inte delta i Earth Hour och kallar det för jippo utan hellre tänker på min elförbrukning i stort året runt och låter bli att långflyga till Thailand, så är jag egoistisk som inte tar ställning offentligt tillsammans med kreti och pleti. Om jag väljer att betala för att se på film i tv i stället för att ladda ned via piratsajter, så är jag naiv och lättlurad. Om jag tycker att det enda rätta att göra med ett banklån är att amortera i syfte att betala tillbaka min skuld, så är moraliskt efterbliven.  Om jag vill få min bok publicerad, men inte har lust att ställa upp på den hajpade marknadsföringen av mig själv som numera krävs, så får jag väl förbli opublicerad.

Jag tycker inte om den värld vi har skapat. Västvärldens märkliga inställning till konsumtion och ytlig Facebookfernissa där den som skriker högst och är mest flåshurtig är den som får omgivningens snedvridna respekt. Jag ställer inte upp på det här längre! Det är enkelt att sitta här i mitt trivsamma, opretentiösa kök med marsvin och kaniner runt fötterna och gapa om att jag ifrågasätter hela vår tillvaro och att jag säger ”Nej, tack!”, men det är sju resor svårare att verkligen utestänga alla budskap, signaler och krav. Jag mår dåligt av Den Stora Stygga Världen, så jag utestänger den tills endast det hanterbara som får komma in. Jag får leva med mina stora tankar och drömmar i min lilla, begränsade värld där just litenheten lär mig att uppskatta vardagens lunk.

Snobben skriva

 

 

 

blogg100-logotype-300x256

 

#Blogg 100 del 37

Jag är så trött! Igår sov jag 1 timme på eftermiddagen och det gjorde jag idag med. Varför? Jo, den där förb****** omställningen till sommartid, det är den som är problemet! Det blir värre för varje år. Det är inte lika tufft att ställa om till normaltid i oktober för då får jag sova 1 timme extra, men att förlora 1 timme protesterar min kropp emot å det grövsta. När ska vi lägga av med det här fjanteriet?!

Författarkursen började ju igår, men jag stötte på patrull direkt när jag inte kunde posta inlägg i vare sig min lya eller på diskussionssidan. Jag anar att det har att göra med den här bloggen som oxå bor hos WordPress för på kurssajten krävs jag plötsligt på lösenord. Meh!

blogg100-logotype-300x256