Kategori: Allmänt

#Blogg 100 del 48

Klockad på 55 minuter blankt, högervarv runt Flaten i brrra tempo (utom i uppförsbackarna för då drog hostan igång). Jag fixade snörningen, men fötterna domnade ändå lätt och jag tog ur hälsporrekuddarna för att skorna skulle sitta bättre runt hälen. Det hjälpte. Igår eftermiddag började jag inhalera Pulmicort igen mot hostan. Jag hade småpanik igår över att jag aldrig blir piggare, över att det ena träningspasset efter det andra har varit rena plågan och över att välbehaget och njutningen har uteblivit helt. Dagens promenad kändes bra, det var skönt och gav mig hoppet åter, men jag undrar ändå varför jag aldrig blir frisk… Nu är det april och jag blev lovad en träff med nya läkaren i slutet av april, men eftersom jag inte längre litar på vårdcentralen i Salem, så ringde jag och frågade om de syntes någonting om en kommande kallelse till besök. Sköterskan kunde se att en kallelse var planerad att skickas ut, men att läkaren är fullbokad, så det blir förmodligen inte förrän i maj. Det har egentligen ingen betydelse. Det som har betydelse är att sömntabletterna inte kommer att räcka till maj och att jag inte kan förnya det receptet över telefon… Naturligtvis vore det bättre om jag kunde sluta med Stilnoct, men det ska väl inte var av den anledningen?

Vi hade fint besök vid 9-tiden i morse: Kurre. Sedan de gallrade träd har hans besök minskat drastiskt i antal eftersom hans ”broar” har försvunnit.

Han e så fin! Jag stod i Elins rum och fotade med mobilen genom rutan. Han satt precis i ögonhöjd och svepte svansen fram och tillbaka.
Han e så fin! Jag stod i Elins rum och fotade med mobilen genom rutan. Han satt precis i ögonhöjd och svepte svansen fram och tillbaka.

 

 

 

 

 

 

 

Den här gåsen satt och honkade i sin ensamhet, men det kom ingen. Den verkade övergiven...
Den här gåsen satt och honkade i sin ensamhet, men det kom ingen. Den verkade övergiven…

 

 

 

 

 

 

 

SL. Det finns mycket att säga om SL, men under det senaste året har det inte varit mycket positivt. Inte nog med att den ena fantasifulla anledningen efter den andra försenar trafiken eller att bygget av Citybanan stänger ned hela skiten eller att rulltrapporna är avstängda, så har de mage att höja biljettpriserna och pricken över i är Access. Sedan biljettsystemet gjordes om har klagomålen blivit fler och Sofia Koch tillhör dem som orkade stå på sig. All heder åt henne! Numera åker jag så sällan med SL, inte ens en gång i månaden, att jag inte orkar lägga ned energi på att förstå reskassesystemet. När jag fyller på min reskassa fyller jag på med 100 kr och åker tills det tar slut. SL är ännu en anledning för mig att avskärma mig från den pestiga omvärlden.

blogg100-logotype-300x256

 

#Blogg 100 del 47

Det är kanonväder ute och redan 9 plusgrader, men jag har ingen som helst lust att gå ut trots att jag hade planerat det. De senaste otäcka promenaderna har gjort att jag har tappat lusten. Inget ont som inte har något gott med sig, tänkte jag. Då får jag mer tid att skriva på förmiddagen, men det går inte. Jag är så erbarmligt trött och leds att hjärnan kortsluter sig. Nu flyttar jag över till soffan och sover fram till lunch och sedan hoppas jag att resten av den här skitdagen rusar iväg!

Stör på egen risk!!
Stör på egen risk!!

 

 

 

 

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 41

Igår, när jag tränade inomhus, sken solen. Idag, när jag valde att gå ut fick jag göra det i snöbyar precis som i torsdags. Vänsterevarv runt Flaten på 70 minuter. Det var mer av strosande än promenad och tog lite längre tid än vanligt plus att jag hämtade ett paket som var så fenomenalt otympligt att bära att jag fick pausa sjuttielva gånger den sista biten. Paketet var helt kubiskt och det var tur att det inte var tungt för då vet jag inte om jag hade tagit mig hem över huvud taget. När jag försökte att hålla om det med båda armarna, framför kroppen protesterade ryggmusklerna så mycket att de nästan krampade och ett tag vaggade jag framåt på samma sätt som jag gjorde när jag var höggravid. Jag hade köpt några saker från Designonline, saker som jag skulle ha fått när jag fyllde år, men som inte fanns i lager just då. Påslakan, smycken, muminmuggar och smarta köksprylar är sånt jag har köpt därifrån genom åren. Det är lite dyrare, men jag har verkligen fått vad jag har betalat för – hög kvalitet. Den här gången var det förkläden, en pryl att ha diskmedel och dylikt i på diskbänken och ett väggur och vägguret gillar jag skarpt!

Det här är vår gamla klocka som vi köpte på IKEA i samband med renoveringen av vardagsrummet 2009. Den tickar förvånansvärt högt för att vara så liten...
Det här är vår gamla klocka som vi köpte på IKEA i samband med renoveringen av vardagsrummet 2009. Den tickar förvånansvärt högt för att vara så liten…
Den här är större och gjord av plåt lackerad i klara färger. Den tickar tystare.
Den här är större och gjord av plåt lackerad i klara färger. Den tickar tystare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aj lajk it!
Aj lajk it!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

blogg100-logotype-300x256

 

#Blogg 100 del 39

Det här går inte längre! Hur mycket måste jag, som konsument och medborgare, behöva ta ställning till? Om jag väljer ekologiska bananer, så är det att lura mig själv eftersom bananerna lik förbannat måste transporteras hela vägen till Sverige och då är de plötsligt inte så himla ekologiska. Om jag väljer ekologiska ägg från frigående höns, så borde jag kolla hur pass frigående hönorna egentligen är. Om jag väljer att äta endast svenskt KRAV-märkt kött, så är det lik förbannat bättre att inte äta kött över huvud taget. Om jag väljer att inte ge något till tiggaren vid pendeltåget därför att jag inte vill spä på dennes utsatta situation, så borde egentligen ta reda på vilket land h*n kommer ifrån och om levnadsförhållandena där verkligen är sämre än som papperslös i Sverige. Om jag väljer att avstå från kolhydrater, så borde jag tänka ett steg till och ta hänsyn till snabba och långsamma kolhydrater. Om jag tränar för att gå ned i vikt, så blir det ännu smartare om jag tränar fettförbränning i stället för att ”bara motionera”. Om jag väljer att inte delta i Earth Hour och kallar det för jippo utan hellre tänker på min elförbrukning i stort året runt och låter bli att långflyga till Thailand, så är jag egoistisk som inte tar ställning offentligt tillsammans med kreti och pleti. Om jag väljer att betala för att se på film i tv i stället för att ladda ned via piratsajter, så är jag naiv och lättlurad. Om jag tycker att det enda rätta att göra med ett banklån är att amortera i syfte att betala tillbaka min skuld, så är moraliskt efterbliven.  Om jag vill få min bok publicerad, men inte har lust att ställa upp på den hajpade marknadsföringen av mig själv som numera krävs, så får jag väl förbli opublicerad.

Jag tycker inte om den värld vi har skapat. Västvärldens märkliga inställning till konsumtion och ytlig Facebookfernissa där den som skriker högst och är mest flåshurtig är den som får omgivningens snedvridna respekt. Jag ställer inte upp på det här längre! Det är enkelt att sitta här i mitt trivsamma, opretentiösa kök med marsvin och kaniner runt fötterna och gapa om att jag ifrågasätter hela vår tillvaro och att jag säger ”Nej, tack!”, men det är sju resor svårare att verkligen utestänga alla budskap, signaler och krav. Jag mår dåligt av Den Stora Stygga Världen, så jag utestänger den tills endast det hanterbara som får komma in. Jag får leva med mina stora tankar och drömmar i min lilla, begränsade värld där just litenheten lär mig att uppskatta vardagens lunk.

Snobben skriva

 

 

 

blogg100-logotype-300x256

 

#Blogg 100 del 37

Jag är så trött! Igår sov jag 1 timme på eftermiddagen och det gjorde jag idag med. Varför? Jo, den där förb****** omställningen till sommartid, det är den som är problemet! Det blir värre för varje år. Det är inte lika tufft att ställa om till normaltid i oktober för då får jag sova 1 timme extra, men att förlora 1 timme protesterar min kropp emot å det grövsta. När ska vi lägga av med det här fjanteriet?!

Författarkursen började ju igår, men jag stötte på patrull direkt när jag inte kunde posta inlägg i vare sig min lya eller på diskussionssidan. Jag anar att det har att göra med den här bloggen som oxå bor hos WordPress för på kurssajten krävs jag plötsligt på lösenord. Meh!

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 35

Så här kan ett presentkort se ut:

12 pocketböcker. Nu klarar jag mig några månader till!
12 pocketböcker. Nu klarar jag mig några månader till!

 

 

 

 

 

 

Beställningen som jag gjorde med hjälp av presentkortet från min okäre bror. Vetskapen om att jag har hyllan full av olästa böcker ger mig samma lugn som en välfylld kyl.

Min gubbe gillar tekniska prylar och sedan smartfånen uppfanns med möjlighet att koppla ihop den med andra tekniska prylar har hans nörderier nått nya nivåer (alliteration, mina vänner!). På den här bilden jobbar han på att få smartfånen och den nya vågen att kollaborera. En våg som räknar ut BMI, mängden kroppsfett i procent, kollar pulsen och dessutom kan meddela om luften i rummet är hälsosam eller inte. Kommentarer? Själv himlar jag bara med ögonen och fnissar när han muttrar för sig själv.

Kommer mobilen och vågen att samarbeta eller inte?
Kommer mobilen och vågen att samarbeta eller inte?

 

 

 

 

 

 

blogg100-logotype-300x256

#Bogg 100 del 34

Om Skärholmen tycker jag inte. Nope. Jag har försökt, men nope. Det är uthärdligt att åka dit när jag själv har tänkt shoppa, men att följa med för att t.ex. bara fika eller äta finns inte med på kartan. Fördelen med köpcentrum som Skäris är att jag slipper åka hela vägen in till stan och slåss med kreti & pleti. Gårdagens promenad bekräftade behovet av nya skor och igår när Pär mumlade något om Kjell & Co i Skäris sa jag att om jag får köpa nya skor och en ny klocka, så kan jag följa med, men att jag inte ville fika. Vi tillbringade 50 minuter ojämnt fördelade på Eurosko, Intersport, Kjell & Co samt Ur & Penn. Jag provade den här skon hos Eurosko.

En sko av märket Loop och jag gillade färgklickarna!
En sko av märket Loop och jag gillade färgklickarna!

 

 

 

 

 

 

Jag provade bägge skorna och jag travade omkring med dem och sedan funderade jag länge innan jag lyssnade på magkänslan, tog av mig dem och gick vidare till Intersport. Till saken hör att jag igår kväll gick in på Euroskos och Intersports hemsidor, tittade på sortimentet och skrev ut de skor som var av intresse (det är en himla smart och tidsbesparande metod för oss som inte direkt älskar att pilgrimsvandra från den ena affären till den andra). På Intersport hade jag kompassen inriktad på ”walking-skor”, längst ned och längst in i hörnet. En annan dam var oxå ute efter såna skor och snodde åt sig den sista 38:an mitt framför näsan på mig. Jag provade en 37,5:a som satt tajt. Damen och jag satt bredvid varandra och provade skor och jag höll ögonen på henne och följde henne med blicken när hon tog med sig de 2 par hon hade provat och lade tillbaka den eftertraktade 38:an i hyllan. Snabbt som en vessla var jag där och snodde åt mig den. Ha! Endast en halv storlek större satt den mycket bättre. ”Den tar vi!”, sa polisen.

Reebok med Gore-tex, dämpad häl och stadga för hela foten.
Reebok med Gore-tex, dämpad häl och stadga för hela foten.

 

 

 

 

 

 

Om våfflor tycker jag mycket! Vi missade våffeldagen i onsdags och åtgärdade misstaget genom att äta våffellunch när vi kommit hem från Skäris. Det ska vara lite socker och sedan ska det var hårt vispad grädde och sist av allt ska det vara hjortronsylt. Mumma! Så ska en våffla ätas.

Ingen annan syltsort duger!
Ingen annan syltsort duger!

 

 

 

 

 

 

Mums fili babba!
Mums fili babba!

 

 

 

 

 

 

Om tidsomställning till sommartid tycker jag inte! Men åh, vad jag gillar de ljusa eftermiddagarna och kvällarna!

blogg100-logotype-300x256

 

#Blogg 100 del 22

Jag kom, jag hämtade, jag gick. Det är 3 veckor sedan jag fixade ett nytt id-kort och idag fick jag ihop tillräckligt med ork för att hämta det. Jag kom dit, jag tog en nummerlapp, jag väntade 1 minut, jag hämtade id-kortet, jag gick. Nu kan jag slappna av i 5 år innan det är dax igen. Igår fick jag mitt intyg för förmånstagare från FK och det visade sig gälla i 15 år! Sedan fyller jag pensionär och har rätt till andra rabatter.

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 19

Jag promenerade till besöket hos diabetessköterskan. Det tog 30 minuter och det var tungt och jag pausade för att hosta i varje uppförsbacke, men det var skönt att komma ut och hemifrån. Diabetessköterskan AS var betydligt trevligare att ha att göra med än stolpskottet till läkare. Jag var så inställd på att bli uppläxad, idiotförklarad och pekpinnad att jag var full av ångest och visst ställde hon frågor om hur jag äter och tränar, men det var helt befriat från att jag skulle skuldbeläggas. Hon gjorde det bra! Hon fick mig att bli mer förbannad på läkaren. Jag hade en läkartid den 19 december förra året och lämnade prover 1 vecka innan. Besöket ställdes in av läkaren och jag fick en ny tid den 27 januari hos stolpskottet, men jag behövde inte lämna nya prover. Provsvaren visade höga kolesterolhalter som jag nu medicinerar för samt högt blodsocker, 6,8, som visade på förstadium till diabetes. Blodsockret är ett ”här-och-nu-värde” som påverkas av det man har ätit kvällen innan. Förra veckans blodsocker var 6,0. Jag har inte gjort några ändringar i vare sig kost eller motion, så det enda som kan ha påverkat värdet var det jag åt kvällen innan. Stolpskottet hänvisade till ett blodsockervärde som var 5 veckor gammalt när hon slängde ur sig att jag hade förstadium till diabetes! (Diabetes har man med blodsocker 7,0 och högre. Det finns oxå en gråzon för värden 6,2 till 6,9. Har man de värdena utvecklar man oftast diabetes, men det går inte över en natt.) Stolpskottet skrämde mig och gav mig visioner av ett liv med ännu en sjukdom att hålla i schack och ett liv med te utan socker och ett rännande hos sköterskan. Helt i onödan. Diabetessköterskan frågade om jag hade frågor eftersom det var mycket att ta till sig. Det gjorde inte stolpskottet. Jag hade inga frågor eftersom skallen är full med förkylningsslem, men jag fick med mig information och en ny tid om 1,5 vecka för att kolla blodtrycket en gång till för det var helt åt häcklefjäll. AS verkade inte det minsta skeptisk när jag berättade om min träning utan tyckte att det var en väldigt bra balans mellan kondition och styrka. Ha!

Jag fick ett sms i lördags som gjorde mig fundersam och misstänksam. Det var från min okäre bror. Eftersom jag har valt att inte ha kontakt med honom och egentligen inte känner honom längre, så var tonen i det flera rader långa sms:et inte bekant för mig. Det var yvigt och superlativigt och undertecknat med ”Brodern”. Varför fick jag det i lördags och inte på själva födelsedagen? Numret tillhör ett kontantkort och gick inte att kolla och jag har minsann lyssnat på tillräckligt många kriminalromaner för att veta att det bara är ljusskygga typer som använder kontantkort. Jag skrev ett kort, men inte ovänligt svar. Jag tycker att det är sorgligt att min första reaktion är att sms:et kommer från en bedragare. Det är sorgligt att jag reagerar med misstänksamhet, men jag hör och läser så mycket om hur folk blir snuvade till höger och vänster. Enligt sms:et kan jag vänta mig ett presentkort i brevlådan och om adressen är handskriven kan jag bedöma om det är från min okäre bror.

blogg100-logotype-300x256