Köket del 6

Tepetseringen är färdig. Golvlisterna är på plats igen. Den nya mattan är utrullad och köksbordet står där det ska (inoljat renoveringsveckan till ära – det sa bara slurp!). Marsvinen är fått flytta hem igen, men vågade faktiskt inte gå ut mer än någon minut. Färgerna och ljuset är annorlunda för att inte tala om alla starka dofter. Skitläskigt!

Fönsterväggen blev klar idag.
Fönsterväggen blev klar idag.
En jämförelse. Här syns den gamla mattan.
En jämförelse. Här syns den gamla mattan.
Den nya ljust gröna mattan med det inoljade bordet som ser nytt ut.
Den nya ljust gröna mattan med det inoljade bordet som ser nytt ut.

Vart tog luften vägen? När vi började i morse var det skurigt och åskigt och det luften rörde sig mellan de vidöppna fönsterna. Mitt på dagen kom solen fram och det blev fuktigt som i Amazonas. Vi 17-tiden stannade allt av. Det kändes som om luften försvann och jag blev klibbig så fort jag rörde mig. När jag satt och läste med mitt kvällste började det fläkta igen, men det varade inte länge. Helt stilla och kvavt.

Selma ska bo här i några dagar, men hon fick inte vara ute som hon brukar på kvällen. I köket saknas socklarna under bänkarna och hon skulle dras dit som av en magnet. Trånga utrymmen is da shit. Det vet varje kanin. Jag känner mig hemsk… Hon ska få ta igen i morgon.

Köket del 5

Sanningens minut. Att se en tapet på en provlapp ger mig ingen uppfattning alls om slutresultatet, inte ens när den är enfärgad. Att se en hel våd fungerar bättre. Att se den utvalda tapeten uppe på väggen, en våd i taget… Då är det jäkligt gött att kunna konstatera att valet var riktigt. Magkänslan visade rätt igen! Det kommer att bli bra. Det är sååå snyggt!

En tapet för oss trädälskare! Stiliserade träd som representerar de 4 årstiderna. Inga problem med mönsterpassningen.
En tapet för oss trädälskare! Stiliserade träd som representerar de 4 årstiderna. Inga problem med mönsterpassningen.

Vi hann inte med all tapetsering, fönsterväggern är kvar och den är ganska pillig med flera mindre våder. Jag målade kryddhyllan och väggarna en varv till. Golvlisterna blev rengjorda och målade och så bytte Pär ut handtagen på skåp och lådor.

De gamla handtagen i samma ljusa fanér som bänkskivor och socklar.
De gamla handtagen i samma ljusa fanér som bänkskivor och socklar.
De nya handtagen i ek. Snygga och väldigt behagliga i handen.
De nya handtagen i ek. Snygga och väldigt behagliga i handen.

När vi renoverade sovrummet förra året var det värmebölja. Det är en mindre värmebölja nu oxå, så när vi (förmodligen) ska fixa hallen nästa sommar kan den som vill vara säker på sommarvärme fråga mig vilken vecka det blir.

Köket del 4

Då var vi igång! Jag känner mig betydligt mer entusiastisk inför den här renoveringen jämfört med sovrummet förra året. Dels pga. det besvärliga bygget av garderoben och dels för att jag tillbringar mer tid i köket. Här kommer flera före-bilder.

Den kombinerade marsvinsburen och förvaringshyllan.
Den kombinerade marsvinsburen och förvaringshyllan.
Överfullt vitrinskåp.
Överfullt vitrinskåp som kommer att bytas ut.
Den smala väggen till höger om fönstret har 4 väldigt fula hål efter en väggfast CD-hylla.
Den smala väggen till höger om fönstret har 4 väldigt fula hål efter en väggfast CD-hylla.
2 förkläden på 1 spik.
2 förkläden på 1 spik.
Den outbytbara kylen och frysen av märket Bosch som - gud ske lov - inte MÅSTE bytas ut.
Den outbytbara kylen och frysen av märket Bosch som – gud ske lov – inte MÅSTE bytas ut.
Marsvinens flyktingförläggning i Elins rum (Selma är med Elin hos Robin just nu). Marsvinen har verkat väldigt undrande hela dagen...
Marsvinens flyktingförläggning i Elins rum (Selma är med Elin hos Robin just nu). Marsvinen har verkat väldigt undrande hela dagen…
Det här tyckte vi var sååå snyggt för 15 år sedan; himmelsblått med blomsterbård. Vi tycker inte det längre.
Det här tyckte vi var sååå snyggt för 15 år sedan; himmelsblått med blomsterbård. Vi tycker inte det längre.

Pär har målat taket och grundmålat väggarna. Jag har tagit hand om finliret dvs. målat mindre ytor balanserande på en trappstege. Riktigt spännande och det var tur att yrseln höll sig i bakgrunden… Den väggfasta kryddhyllan ovanför spisen fräschade jag upp med vit lackfärg och det fanns egentligen inte med i planerna, men när den var tömd på kryddburkar och rengjord såg jag hur sunkig den var.

För 2 år sedan bytte vi taklamporna och det blev kvar en ful fyrkant runt den runda lampan. Det åtgärdades idag.
För 2 år sedan bytte vi taklamporna och det blev kvar en ful fyrkant runt den runda lampan. Det åtgärdades idag.

Renovering 4

 

Ryggstelhet och filmtajm

När jag vaknade klockan 4 för att gå på toaletten var jag så stel i ryggen att jag nästan fick panik. Vad 17 hade jag gjort?! Sent omsider kom jag på att jag måste ha tvärslocknat liggande platt på rygg och eftersom Pär inte var hemma för puffa på mig – för jag låg i den ultimata snarkarställningen – blev jag liggande i samma ställning och den ställningen tycker inte min rygg om. Ergo: stel som en planka. Jag har städat idag och det var tungt. Kroppen protesterade. Eftersom vi ska börja göra om köket på måndag städade jag bara det allra nödvändigaste, men inte sparade jag in speciellt mycket tid på det. Elin gick fram och tillbaka mellan rummen eftersom hon putsade fönster och vi fick flytta Ellie med bur fram och tillbaka för att jag skulle kunna städa och det hela var allmänt ofokuserat och tröttande. Det är ett tag sedan det var någon egentlig sol eller sommarvärme, men tror ni inte att det blev det just idag, så att jag blev extra svettig och trött? 20 plusgrader och stillastående värme kräver korsdrag. “Städa, städa varje fredag och så varje jul. Det tycker jag är kul!” /Pippi Långstrump

Ellie har dragit sig undan till Selmas Kaninhåla där en kanin garanterat får vara ifred och pusta ut efter att ha röjt runt.
Ellie har dragit sig undan till Selmas Kaninhåla där en kanin garanterat får vara ifred och pusta ut efter att ha röjt runt.

Igår såg Elin och jag “Big Hero 6”, en läckert datoranimerad lättaction med humor. Den var bra, absolut sevärd och jag häpnar, än en gång, över tekniken och hur fort det har gått framåt sedan “Shrek” gjordes som ju var en av de första filmerna som gjordes på det här sättet.

Big hero 6

Idag såg vi “Berättelsen om Askungen” som jag tyckte mycket om! Jag fick samma goa känsla som när jag såg “Maleficent” första gången. Wow! Askungen är Askungen och alla vet hur den slutar, men det fanns några små skruvar i den här versionen som jag uppskattade. Jag kikade lite på extramaterialet och där förklarade de att bl.a. prinsen fått mer kött på benen karaktärsmässigt eftersom det är lite passé med att Askungen faller för enbart utseende och pengar; mer människa. Cate Blanchett är lysande som styvmodern och hennes klänningar har ofta avundsjukans äckelgröna färg. Lily James (Ella/Askungen) känner jag igen som Rose i “Downton Abbey”, likaså Sophie McShera som en av styvsystrarna. Den var så läcker!!

Askungen
Jackan som prinsen har på bilden är … vacker! Ett rent konstverk!

 

Är döden det värsta straffet? (Spoilervarning!)

Jag tycker inte om kriminalromaner där skurken dör! De kommer för lindrigt undan. Jag är av den inställningen att livskvalitet är bättre än livskvantitet. Det är bättre att ha ett kort och bra liv än att t.ex. tillbringa 30 år av livet i fängelse, så för mig skulle det vara 7 resor värre att hamna i finkan än att dö. Jag lyssnar på “Den femte årstiden” av Mons Kallentoft, den femte boken om Malin Fors. I de 4 föregående böckerna har skurken dött och då slipper människan att ta konsekvenserna av sitt handlande och det är högst otillfredsställande!

En hårdkokt thriller

“Lotus blues” av Kristina Ohlsson. Den här boken nämns ofta i de bokgrupper på FB som jag är med i och naturligtvis blev jag nyfiken. Jag gjorde ett försök att lyssna på den, men uppläsaren var så dålig att han nära på hade ihjäl boken. Nu har jag läst den själv och det blev en helt annan upplevelse!

Martin Benner är advokat och får ett besök som kommer att visa sig bli en mardröm. En man vill ha Martin Benners hjälp med att rentvå sin syster som blivit dömd för 5 mord. Det finns 2 problem: systern erkände morden och systern är död sedan ett halvår tillbaka. Vad får en människa att erkänna 5 mord om hon inte är skyldig? Det är frågan som väcker Martin Benners nyfikenhet. Lucy har känt Martin i flera år, har varit hans flickvän och är hans partner i advokatbyrån och det är svårt för henne att inte bli indragen.

Boken kallas för “hårdkokt thriller”. Vad karakteriseras som “hårdkokt”? Den är ovanligt fri från våld, skottlossning och biljakter och det ser jag som ett plus, men för mig innebär “hårdkokt” tysta, starka, känslomässigt oåtkomliga män, bystiga damer, cigarettrök och whisky, men inget av det finns med. Det är kanske mitt ointresse för genren som gör att jag generaliserar. Jag tycker att den var småspännande, men ingen thriller. Lättläst och underhållande och tillräckligt bra för att jag skulle läsa ut den, men inte en bok jag kommer att läsa igen och jag är inte heller nyfiken på fortsättningen, “Mios blues”. Den grep inte tag i mig. Den känns genomarbetad, men ändå ytlig.

2 detaljer. “Det här löser sig i närtid.” Är det en förkortning av “inom den närmaste framtiden”? Ett alternativ till “inom kort”? Uttrycket kanske hör hemma bland “nyuttrycken” ungefär som det finns en nyordslista. Jag gillar det inte. Den andra detaljen är att alla namn utom två fungerar lika bra på svenska som på engelska. Var det avsiktligt, tro?

Små steg

En kortare promenad på lagoma 50 minuter, visserligen ganska backig, men nu har jag en kortisrunda som faktiskt aldrig passerar de förhatliga trapporna. De nya MBT-skorna är invigda och de är bra och jag hade inte ont vare sig under tiden eller efteråt. Jag koncentrerade mig på att ta små steg, att försöka känna hur jag satte i foten. Det är fortsatt skurigt och till och med jag konstaterar att det regnar ovanligt ofta, olika mycket. Det gör inte mig något mer än att jag inte tycker om fuktklibbet. Jag bar på paraplyet (det jag köpte i april och som jag fortfarande inte har använt eftersom jag numera har en så fin regnjacka), men behövde aldrig fälla upp det. Om jag hade gått utan varken jacka eller paraply, så vet jag hur det hade blivit…

Utsikt 2
Takåsarna i Toredal.

MBT igen

Den 22 juli 2008 köpte jag mitt första par MBT och idag, ganska precis 7 år senare fick jag hem mitt åttonde par. Den här gången vågade jag beställa online eftersom jag vet vilken storlek som passar och vilken modell och – viktigast – vilken sula. Jag tror i och för sig inte att det har gått att beställa online tidigare. Två av paren har varit vinterkängor, ett av paren hade en otroligt hård och otäck sula och det paret fick jag faktiskt byta mot ett par som egentligen inte heller var bra, men jag behövde ju inte betala för dem om jag säger så. I samma veva som jag köpte de med den otäcka sulan utvecklades skon och fick en smalare sula som krävde mycket mer balanserande och en period fanns det bara såna skor, i alla fall där jag handlade. Nu har den bredare sk . dynamic-sulan kommit tillbaka parallellt med den smala sk. performance-sulan. Det är kärnan som gör att de är så sköna att gå i, men när luften går ur kärnan blir det mindre mysigt. Kärnan kan kollapsa av naturligt slitage och den håller självklart längre om man inte väger över 100 kg, men idag läste jag att den oxå slits ut fortare om man tar för långa steg för då överbelastas kärnan. Bra att veta! Jag har en benägenhet att älga på och särskilt med stavarna.

MBT Jahi Sport Support med dynamic-sula.
MBT Jahi Sport Support med dynamic-sula.

När jag provade de nya passade jag på att jämföra en ny sko med en gammal för att kolla att jag inte inbillat mig att kärnan hade lagt av. En på varje fot. Jag hade inte inbillat mig för den gamla skon var stummare och utan det sköna gunget. Just den här modellen har bredare “tåbox”. Breda “tåboxar” är nödvändigt för mina korta och breda fötter. MBT är VBS (Världens Bästa Skor)!

Grävande, rensande och endorfiner

Inatt var Ellie tillfälligt förvisad till vardagsrummet eftersom Robin sov över hos Elin och han inte står ut med mer än en röjig kanin i taget. Ellie gräver och krafsar. Krafsar och gräver och hon gillar verkligen att göra det. Inatt fick jag lyssna på grävandet och krafsandet. Vi har fått rådet att lägga en filt över hennes bur ungefär som man gör med fåglar. Det brukar dämpa henne. Tyvärr, har Ellie oxå hört det rådet och struntar högaktningsfullt i det. Mellan midnatt och 4 blev jag väckt 97 gånger och till slut satte jag i öronpropparna och fick sova ostörd i 4 timmar tills det var dax att utfodra marsvinen. Jag tittade naturligtvis till Ellie oxå och tillståndet var … stökigt? bedrövligt? Hon hade inte ett höstrå kvar och vattenskålen var fylld av spån som hade sugit åt sig vattnet (det är tydligen ingen ovanlig situation). Lilla gumman. Hon var så hungrig och törstig. En liten känga till Elin som faktiskt inte kom i säng förrän vid 4 och som borde ha tittat till sin betalande gäst innan hon själv knoppade in.

Jag trodde inte att jag skulle orka hålla mig vaken hela förmiddagen, men efter 3 muggar med te fick jag ny energi och tog tag i vårt sk. lakanskåp där handdukar, gardiner, dukar, extra kuddar och lakan förvaras. Det har sett för j-t ut och så överfullt att dörrarna inte har gått att stänga helt. Tur i oturen göms skåpet bakom sovrumsdörren. En tumregel för rensning: har det inte använts under det senaste året, så åker det ut. Det enda jag inte behövde rensa bland var handdukar för alla gamla handdukar används hos marsvinen eller hos Selma. Gardiner och dukar som jag knappt kom ihåg att vi hade och som inte känns som vår stil längre – ut! Vanliga underlakan som inte är av dra-på-modell – ut! Påslakan och örngott som är nötta och färgblekta och som har fått stå tillbaka för nyare lakan – ut! Det blev så mycket utrymme kvar att Elin fick en egen låda för de lakan som är bara hennes. Sånt här ger mig endorfiner!

Så här ska det se ut! Nu får jag inte längre ångest när jag öppnar garderoben och jag riskerar inte att hamna i en lavin av lakan och kuddar.
Så här ska det se ut! Nu får jag inte längre ångest när jag öppnar garderoben och jag riskerar inte att hamna i en lavin av lakan och kuddar.

På eftermiddagen styrketränade jag igen och det gick så bra och det var så skönt! Det blev ännu en endorfinrusch. Jag invigde balanskudden så smått, men jag ska leta rätt på övningar. Den här gången nöjde jag mig med att stå på ett ben och att göra några tåhävningar. Ingen krampkänsla i vaden. Så här 4 timmar senare har jag mer värk än en mörbultad känsla.