Jag har varit van vid stukade fingrar efter att ha spelat volleyboll på gympan. Jag lyckades aldrig få till fingerslaget. I förrgår stukade jag tummen. Kul med nåt nytt. 🙄 Jag skulle hänga upp ett par mjukisbyxor på torkställningen. De är av den tjockare varianten som inte töjs ut på samma sätt som till exempel leggings. Jag höll i ordentligt med vänster hand och drog med höger när det högg till i vänster tumme. Allt låste sig samtidigt som det krampade. Hade den hoppat ur led? Far åt helvete!!! Jag fick panik och slog på tummen, en ren instinkt eftersom jag har gjort så de enstaka gånger som käken har låst sig. Det var mindre lyckat om man säger så… Det gjorde så ont att jag blev yr. Efter att ha klämt och känt försiktigt valde jag tigerbalsam och en av mina Back on track-handskar för att ge tummen stöd. Det hade ingen effekt, så jag tog 2 Alvedon. Tur i oturen att det var vänster tumme. Jag sov dåligt den natten. Det var svårt att hitta ett bra högläge för handen. Klockan 1 tog jag 2 Alvedon till. Igår kändes handen mycket bättre, så det var nog inte mer än en (dra-åt-helvete-vad-det-gjorde-ont-och-tänk-om-tummen-aldrig-blir-bra-igen!) stukning. Idag är den ännu lite bättre. Av gammal vana gör jag rörelser för att den inte ska stelna till.
Tummen är så pass bra att jag lyckades träna med gummibanden för första gången sedan oktober. Det var banne mig fanfar-dax! 🎉🥳 Det var ett xtra lätt och lugnt pass och det var tungt, men skönt. Småyrslig av nån anledning. Inomhuspromenaderna med xtra övningar (som jag provar och fortsätter med eller ratar) har effekt på mage och bål för det kände jag idag. Lite, men ofta är en brilliant lösning och ett bra komplement till promenader och jag har faktiskt promenerat (utomhus) flera gånger sedan mitt förra inlägg. Det känns som det vänder nu. Till och med sömnen har stabiliserats. Den senaste veckan har jag sluppit vara sömnlös och med endast en dålig natt. Jag känner mig hoppfull!
