Under det senaste halvåret har jag läst om planer på eller önskemål om övervakningskameror vid återvinningsstationer och i vårt centrum, Rönninge samt i Salem. På SL finns de redan. Jag är för övervakningskameror som sådana, men problemet är vilken nytta de kan göra. De fungerar inte i avskräckande syfte och varför skulle dem det när det räcker att ta på sig en keps och dra en huva över för att inte bli igenkänd. I Salem har man problem med ungdomar som rånar andra ungdomar och här i Rönninge är det ungdomsgäng som lever rövare på kvällarna och hindrar oss andra från att känna oss. Jag behöver aldrig ta mig till Salem för annat än tandläkare och vårdcentral. Under min blogg-fria period har det hänt mycket i Rönninge centrum och det har blivit bra! Många bostäder med affärslokaler på bottenplanet vilket har fört med sig att vi har ett eget fristående apotek, en Synsamoptiker (Ajöss, Specsavers i Tumba!) och väldigt god mat hos Misora Sushi (jag hade ätit sushi en enda gång tidigare). På torget finns nu många bänkar både med och utan bord. När de planerade det nya bygget var ett av de tyngre argumenten att om det blev mer liv i centrum skulle tryggheten öka, men det verkar inte har blivit så. Nu vill Rönningepartiet sätta upp övervakningskameror (det är ju valår). Sätt upp kameror och se till att de inte sabbas, men det största problemet är vem som har möjlighet att studera dessa övervakningsfilmer? Vilka åtgärder finns ifall någon faktiskt blir identifierad? Övervakningskamerorna i SL:s pendeltåg får inte mig att känna mig tryggare för hur kan de hjälpa mig om jag blir attackerad? SL höjer hela tiden priserna på biljetterna och då tycker jag att en del av de pengarna borde gå till tågvärdar. Då skulle jag känna mig trygg!
