Inramning. Bland tillbehören hos Happy Diamond finns ramar, så jag köpte några. Det är ramar där du spänner upp canvasduken på samma sätt som konstnärer gör. Det slog mig aldrig att jag skulle kunna rama in dem i hederliga gamla ramar med glas framför… En av mina favorittavlor är ett foto som Pär tog av 2 sälar och det är tryckt på canvas som är spänd över en träram och jag gillar den stilen.
Jag fick ramarna i förrgår och upptäckte då att de är omonterade. Hm. De är av balsaträ som är ett väldigt lätt träslag och ganska skört.
Efter en hel del huvudbry och resultatlöst letande efter hjälp på både deras sida och på YouTube kom jag fram till att den släta sidan fick vara baksida.
Det syns inte så bra, men jag började med att klippa flikar i hörnen, men inte hela vägen in.
Det följde med en burk med häftstift och tack vare att bälsaträ är lätt och mjukt var det inte svårt att trycka dit dem.
Hörnen… Knepigt värre. Det påminde om presentinslagming med motsträvigt papper. Det blev inte lika snyggt som på min sältavla, men hyfsat.
Sen var det bara att nita fast resten och spänna duken så mycket som möjligt.
Ta-da! Jag gav bort den till svägerskan med familj som vi besökte igår (det var väldigt trevligt!). De är oxå fascinerade av Titanic och tyckte den var fin och frågade mycket om hur jag gjort den.
Jag använder den här som ytbehandling på alla motiv. Den ska skydda från damm och smuts och hålla diamanterna på plats.
