Jag är nykterist och har alltid varit det och ju äldre jag blir desto lägre blir min tolerans för alkohol. Varför dricks det så mycket i böcker, filmer och serier?! Det dricks vin vid matlagningen och vid måltiden, vid firande och vid sörjande, som tröst och som belöning, när man är flera och när man är ensam. Om du byter vinet mot godis vid varje enskilt tillfälle ovan, så skulle det vara fritt fram för andra att påpeka att socker inte är nyttigt, men att påpeka att någon dricker mycket är känsligare. Vin har mer klass än det bonniga och lättillgängliga sockret.
Alkohol är ångestdämpande. Om du kommer hem efter en överjävlig dag och tar ett glas vin för att varva ned är det mer accetabelt än om du trycker ut en tablett från en karta. För flera år sedan fick jag Fluoxetin mot ångest och den läkaren sa att många alkoholister blir hjälpta när alkoholsuget minskar tack vare att ångesten försvinner. När någon talar om att hen använder t.ex. Atarax, så är den personen halvvägs till psyket. Bara det faktum att människan avslöjar att hen har ångest är ångestframkallande för många, men att dessutom erkänna att hen använder mediciner…. Hur många vågar erkänna att de utnyttjar alkoholen för dess ångestdämpande effekt?
Fördelar med ångestdämpande mediciner jämfört med alkohol: när du hämtar medicinen på apoteket vet sällan någon annan än farmaceuten varför medan både kön och kassapersonen på Systemet ser vad och hur mycket du köper och, tro mig, dömer dig. Ångestdämpande mediciner är väldigt sällan beroendeframkallande och de värsta biverkningarna är dåsighet och muntorrhet. Alkohol är beroendeframkallande och biverkningarna är allvarliga (baksmälla, leverskador, fetma, trafikfara). Det är enklare att kontakta en läkare för din ångest än för dina alkoholproblem.
Alkohol är ett socialt accepterat sätt att slappna av med eller utan mat. Varje gång jag har tackat nej till alkohol har jag behövt försvara mig. En period sa jag att det berodde på mediciner och det var i och för sig ingen lögn. Om någon hade frågat vilken sorts medicin hade jag svarat antibiotika, men ingen frågade. Undrar varför? Numera säger jag att jag inte tycker om smaken av alkohol och det stämmer definitivt. Det är äckligt! Aldrig, inte en endaste gång, har jag behövt försvara mig för att jag inte röker.
De 3 dummaste kommentarerna jag har fått när det handlat om min ovilja att dricka är att jag inte drack på rätt sätt (jag tyckte vin smakade apa), att jag skulle vara jättecharmig om jag var full (högstadiet) samt att det är oartigt att tacka nej (ingen kommentar). Det är inte oartigt när jag svarar ”Nej, tack, jag röker inte ”.
Man börjar göra något av en anledning, men fortsätter av en annan. Den som röker för första gången börjar hosta, må illa och blir yr. Varför göra om det?! Om du inte gillar rå lever första gången kommer du förmodligen inte att äta det igen. Finns det någon som tycker att alkohol är gott den allra första gången?! Samma sak där – varför upprepa något du inte tycker om?
