Vanliga

Igår skrev Andrev Walden i DN.se där han funderade på om han verkligen ska uppmuntra sina barn att tro att de kan bli precis det de vill. Tänk om de inte lyckas? Kan de hantera besvikelsen. Jag tycker att man absolut ska uppmuntra sina barn, heja på och stötta MEN alla behöver inte sträva efter världsherravälde. Trots allt består mänskligheten till största delen av vanliga människor med vanliga yrken och vanliga familjer i vanliga bostadsområden. Betyder det att de har misslyckats? Icke! Flertalet har säkert blivit det de velat bli: kaféägare, förälder, lärare, undersköterska trädvårdare, byggarbetare, IT-ansvarig, biblotikarie, förskollärare, brandman, tulltjänsteman, coop-anställd, optiker, florist. Många trivs med sina vanliga liv, men tillåts inte göra det. Har du inga ambitioner? Drömmar? Alla varken kan eller vill bli megakändisar och det är vi vanliga människor med våra vanliga arbeten som håller samhället på fötter.

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest. Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/ Visa alla inlägg av Ewa