Nu har jag läst den femte och, som det visade sig, avslutande delen om Lövberga; ”En ensam färd” av Göran Redin. Jag har fått följa Anders, Karin och Erik under nästan 30 år och det har varit händelserika år. Det är svårt att skriva vad just den här boken handlar om utan att avslöja alltför mycket samtidigt med en liten poänglöshet om du inte har läst de 4 tidigare böckerna. Däremot kan jag skriva att jag inte blev besviken! Jag slukade den och även om jag tycker att Göran Redin valde att klippa banden till själva gården Lövberga på ett onödigt drastiskt sätt visar han både mod och förnuft att avsluta serien innan den blivit söndermjölkad och osammanhängande som till exempel serien om Silfverbielke blev. Nu gäller det Göran Redin: kan du skriva fler berättelser som uppfyller våra, numera, högt ställda krav?
