Vad hände? Jag kände ett motstånd redan när jag vaknade, ville inte stiga upp. Ont i magen och lätt illamående. Jag tog det lugnt, åt lite, klarade av toalettbesök, tog stavarna och gick. Jag hade inte ens passerat förskolan innan jag kände att, näää, kroppen ville inte. Matthet och orkeslöshet i armarna – orkade inte pressa ned stavarna. Det blev bara en vända till Konsum och hem igen och inte gick det fort. Jag fixade knäböjningarna, 20 stycken innan jag bytte om och kröp ned i sängen. Inte soffan för kroppen behövde rejält med stöd. Låg där och lyssnade på ”Att inte vilja se”, dåsade, somnade och blev väckt av Elin 20 i 13. Det kändes bättre sen, men magen har varit upprörd.
Författare: Ewa
Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades.
Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades.
Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom.
Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur.
1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm.
Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest.
Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/
Visa alla inlägg av Ewa
