Hemljuvahem!

Vi kom hem igår eftermiddag. Då hade jag varit skiljd från mina Jellycats, de Storögda, min säng, min läsfåtölj, mitt te o duschen i 9 dagar!! Jag kan inte minnas när jag varit hemifrån så länge. 🤔

Pär o jag åkte till Borgholm på tisdagen för att komma iväg utan att åka till skogen. Vi strosade runt bland alla låga, fina gamla hus o smala gator. Det var en del folk i rörelse, men ingenting jämfört med hur det är under sommaren. Det var lite sorgligt att se alla säsongsstängda affärer o matställen även om det var långt ifrån dött. Vi hade tur med vädret o köpte med oss varsin macka från Nya Conditoriet o satte oss nere i hamnen för att äta. Jag valde ett mörkt bröd med en rejäl skiva leverpastej, saltgurka, gurkmajonnäs, tomat o sallad. Såååå gott!

Vi passerade en hemslöjdsaffär (hantverksaffär?) o där låg en kudde som ropade på mig.

Damen i affären har själv använt växtfärger för att skapa mönstret av körsbärsblommor. Lite sammetskänsla medan andra sidan av kudden är av tweed.

Om du zoomar in så kan du se deras smått vansinniga ögon.

Öland

Vi tänker fira påsken här eftersom julen visade sig bli så förkyld. Pär o jag kom hit igår eftermiddag. Elin o Siri kommer på torsdag.

Jag sov dåligt inatt o när jag sover dåligt blir humöret därefter, så när jag vaknade var min första tanke ”Jag vill åka hem”.

Det finns fördelar med att vara här vid den här tiden på året. Det är ljust länge o stugan är varm även om kaminen inte är igång. Det är heller inga vidriga sommartemperaturer.

Jag småtränar. En halvtimmes långsam promenad ena dan o min egen version av armhävningar + mage- o ryggövningar den andra. Det känns skrämmande fjärran att orka promenera 5 km i hyfsat tempo eller att köra ett fullt gummipass på 2 timmar. 😔

Just sitter jag på terrassen o lyssnar på måsar o småfåglar o det oavbrutna bruset från havet. Jag har en filt över knäna, skor på fötterna o en huvtröja som jag dragit åt runt nacken. Det är terapeutiskt. Det kan jag inte förneka.

Kämpar

Återknyter till att jag blev uppmanad att ringa lungmottagningen på Huddinge. Jag gjorde det och de vill inte ha mig. Det har gått för lång tid sedan jag senast var där vilket jag tolkar som att vc måste remittera mig igen. Jag väntade med att ringa vc eftersom Pär var på Öland, men det hade egentligen ingen betydelse. Jag ringde aldrig. Jag orkar inte. Det är som det är och jag minns det från förra gången. Jag inhalerar och Nasonexar och hostan är inte lika hemsk längre. Jag har gett mig ut på långsamma 25-minuterspromenader med munskydd på. Det är så skönt att komma utomhus!!! Kroppen jublar o jag sover bättre. Munskyddet behåller utandningsluften o gör den fuktig att andas in igen och det gör att hostan lindras. Efter första promenaden, utan munskydd, hostade jag så jag fick huvudvärk. Eftersom jag är jag, så tog jag i för mycket igår. Jag gick till Skönviksparken och hem via Konsum och jag valde trapporna… Turen tog 50 minuter och jag vet inte hur många pauser jag var tvungen att ta, men jag kämpar mig tillbaka precis som jag gjorde för 3 år sedan när jag fick diagnosen! Jag tänker gå ut imorgon oxå. Passar på medan aprilväderskylan håller i sig.