”Den sanslösa …

… hanteringen av tjocka människor.”

Epidemiologi = vetenskapen om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp (SAOL).

När något väl definieras som sjukdom finns det en inneboende idé i begreppet, nämligen att sjukrollen till viss del ska frisätta den sjuka från skuld (Boero 2012). Men det har inte inträffat i fallet med tjockhet. Tvärtom. Julie Guthman, som är professor i socialvetenskap, anser att det är ironiskt att samtidigt som fetmaepidemin beskrivs som ett strukturellt folkhälsoproblem på befolkningsnivå ligger hela betoningen på det personliga ansvaret. Det är, säger hon, en omkastning av hela folkhälso- och välfärdsmodellen som en gång skapades för att individen skulle befinna sig i ett stödjande samhälle, snarare tvärtom (Guthman 2009).

Samtidigt som vi vet att det inte går att överföra epidemiologisk statistik på individnivå var det just vad de gjorde när epidemin förklarades som individuell sjukdom. Via Socialstyrelsen överfördes den epidemiologiska statistiken rakt ner till de slutna rum där vårdprofessionen satt öga mot öga med sina tjocka patienter. Där kunde de i full frihet börja instruera sina tjocka (det vill säga nu sjuka) klienter om grundläggande näringslära. Nu när de fick verktyget ”sjukdom” i sin hand kunde de vädra sina nedlåtande attityder till tjocka människor ostört.

Susanne Brandheim

Besök

Vi har ett riktigt fint och trevligt besök den här helgen: Elin och Siri är här! Det är drygt 2 månader sedan vi träffades och nästan 1,5 år sedan de var här. Igår var vi här och pysslade med lite av varje. Bland annat lagade jag Elins nalle som har hunnit bli 28 år och behöver sys och lappas lite här och där. Vi köpte den på H&M för 29,90 och han, NallePalle, är Elins mest värdefulla ägodel. Han är 20 cm och rund i formen, pälsen är bortnött och jag har sytt flera nya kläder, direkt på kroppen, genom åren. Igår opererade jag i 2 timmar. Jag är absolut ingen skicklig sömmerska, men tålmodig och fixar små stygn.

Så här ser en älskad nalle ut!

Alla helgons dag. Elin och Pär har åkt till Skogskyrkogården för att besöka svärmors grav och ställa dit ett gravljus. Det är 5 år sedan hon dog. Jag stannade hemma med Siri. Att besöka gravar ligger inte för mig och särskilt inte i det här vädret med 8 grader och regn, regn, regn. Det är mysigare att sitta inomhus, dricka te och blogga. Siri sover. Tvättmaskinen jobbar på.

Skräckfimer. Det är läskigt ont om riktigt bra skräckfilmer. Den sorten som får håret på armarna att resa sig, som kryper in under skinnet, som inte baseras på skrik, blod och äckel. ”Sinister” tillhör dem. Igår såg jag den för tredje gången och det faktum att jag har köpt den på DVD är det samma som absolut högsta möjliga betyg – 5 stjärnor de luxe. Sinister betyder ondskefull och handlingen är ondskefull på flera nivåer. Jag avstår att förklara hur för det vore att avslöja för mycket. Pricken över i är att fimmusiken. Fy 17…. Om du har sett den första ”Paranormal activity” kommer du att gilla den här för det är samma skapare.