Månad: januari 2023

Nalle Puhs hus. Det var inte särskilt roligt att bygga utan mer av desperat-lego. De små detaljerna fascinerar mig som de gula bikuporna uppe i trädet.

Apropå bemötande inom vården.

Min syresättning är riktigt bra. Ultraljudet visade att hjärtat mår bra. Resultatet från spirometrin visar inte på något större fel. Datortomografin avslöjade litet ”fransade” kanter längst ned. Allt det här visste jag ju redan från journalanteckningarna på vårdguiden, men det känns likafullt som ett VG i hälsa och det har att göra med att de här problemen INTE grundar sig i min övervikt. Jag är heller inte van vid att behöva träffa en läkare för ett, för mig, fysiskt allvarligt problem. Om jag hade varit en rökare och en som dricker alkohol hade läkaren kunnat hugga på de faktorerna, men för en gångs skull slipper jag pekpinnar över huvud taget. Hos VC får jag alltid med mig känslan av att bara jag går ned i vikt, så löser sig alla andra skavanker medan lungspecialisten inte nämner den över huvud taget. Det låter kanske som att jag är taxam för att jag möjligen har en kronisk lungsjukdom, men det är jag förstås inte. Det handlar helt enkelt om bemötande. Jag slipper känna att det är jag själv som har triggat sjukdomen. Det finns INGET i mitt sätt att leva som orsakar problemen.

Jag fick en tid för bronkoskopin redan den 8 februari och det känns bra att inte behöva ha den hängande över mig. Däremot får jag nog vänta på resultatet till framåt maj, men eftersom det inte är någon fara på taket känns det inte så besvärligt.

Nu hänger jag inte med när det gäller signalerna från min kropp. Ena veckan orkar jag promenera flera gånger och jag har inte ont någon stans. Sedan svänger det och blir sinnessjukt trött och tar mig inte ur sängen före 12. Huvudet känns luddigt och jag har inte lust med något. Orken klöser sig tillbaka och jag känner att jag måste ut. Efter 1 timmes trög och tung promenad gör jag ryggövningarna och sedan är jag fullständigt sänkt. Ryggen och huvudet värker och jag är trött, trött trött! Idag steg jag upp vid halv 11 bara för att somna i fåtöljen. Vad. Vill. Kroppen. Säga mig?! Hostan har gjort sig påmind bara så där och har förstört några nätters sömn. Matlusten är väck och ingenting i matväg är gott. Pär kom hem från Öland igår efter 1 dryg vecka och under tiden har jag levt på gröt, omelett och mackor. Den här gången ids jag inte försöka förstå signalerna. Imorgon har jag tid hos lungspecialisten och oron för det besöket sätter ingen guldkant på tillvaron direkt.

Jag brukar kalla mig själv för ”periodare” för varje gång jag hittar något jag gillar eller som funkar för just mig kör jag stenhårt på det och endast det. Ett annat ord är ”dillen” och jag föredrar det eftersom jag associerar periodare med alkolism och jag är absolutist.

Ett av mina pågående dillen just nu är Rupaul’s dragrace. Det har hållit i sig i flera månader och jag är så besviken över att Netflix inte tänker visa fler säsonger. Jag sörjer! Jag letar febrilt efter alternativa källor. Paramount+ har MTV, men sänder inte löngre i Sverige. YouTube har en hel del, men inga säsonger eller ens hela avsnitt. Jag får väl nöja mig med smulorna och betala för att slippa alla jäkla reklam.

Dille numro 2 är Lego. När jag hade byggt färdigt trädhuset kändes det tomt. Lika tomt som köksbordet blev där jag alltid bygger. Nu dammsuger jag Legoshopen och köper mina andra- och tredjehandsval. Tips! Webhallen har ett stort sortiment och lägre priser. Igår började jag bygga en s.k. 3-i-1 där jag kan bygga 3 olika med samma klossar. Fågelholk, bikupa eller en bänk med en igelkott och en ekorre. Sedan har jag en kartong med Nalle Puh + hans polare och huset. Det här dillet är dyrt och de färdiga modellerna tar plats även om alla inte är fullt så skrymmande som Titanic. Jag brukade rya och fördöma det nya sättet att bygga med Lego. De färdiga modellerna med sina specialklossar som begränsar barnets fantasi och skaparglädje! Hejåhå. Jag har ändrat mig och inte enbart för att det är kul att bygga med dessa färdiga modeller för vi har en trälåda fylld av hederligt gammalt lego i grundfärgerna rött, blått, gult och vitt. När jag hade grävt runt och sållat ut dem bitar jag var intresserad av ville jag bygga ett växthus till några märkliga skapelser jag lyckats få ihop av nedmonterade snittblommor. Ett enda ord: NOPE. Det gamla legot är så yxigt och hårt. Inga behändiga småbitar som kan hjälpa till att hålla ihop konstruktionen eller helt enkelt piffa upp den. Suck.