Idag förtidsröstade Pär och jag och därmed har jag gjort det jag kan för att högeranhanget inklusive SD inte ska få makten. När jag började rösta i mitten av 1980-talet var det på socialdemokraterna på alla områden (Kiruna är och förblir nog rött). De år jag bodde i Sötertälje höll jag fast vid dem. När jag flyttade till Rönninge kändes Rönningepartiet i kommunfullmäktige självklart som motvikt till det borgerliga kommunstyret. Jag har fortsatt vackla mellan socialdemokraterna och vänstern på riksnivå, men jag minns faktiskt inte hur jag röstade 2018. Pinsamt. Det finns inte längre något parti med en enhetlig ideologi, så den här gången valde jag 3 olika partier. Miljöpartiet på riksnivå (de enda som har en klimatplan och dessutom kan redogöra för hur den kan förverkligas), socialdemokraterna på regionnivå (för sjukvårdens skull) och så Rönningepartiet (som strävar efter småskalighet och att Stockholm vatten ska sluta avverka våra skogsområden).