Månad: augusti 2022

En valmamma överger aldrig sin unge, inte ens när hon vet att hon själv kan dö. Det här utnyttjar valjägarna d.v.s människan – jordens farligaste däggdjur. De skjuter ungen med den första harpunen. När ungen simmar runt i smärta stannar mamman kvar. De skjuter henne med den andra harpunen. Jag blir gråtfärdig.

Jag såg precis en kuslig film på Netflix. ”Incantation” (besvärjelse) från Taiwan. Den var överraskande bra och slutet var faktiskt inte ett frossande i blod och inälvor. Det jag egentligen vill skriva om är varför det är så svårt att respektera människors olika trosinriktningar vare sig det handlar om protestantism eller att offra till gudar. I just det här fallet skulle det inte ha blivit en film om personerna inte brutit mot ett tabu, men varför skulle man över huvud taget få för sig att göra det? Av precis samma anledning förväntar jag mig att mötas av respekt för att jag inte tror. Det handlar om att ta seden dit man kommer. Svårare än så är det inte.

Klockan är 00.51. Jag är väldigt vaken för den här gången fungerade inte avslappningen. Jaha. Nu då? Jag lyssnar på regnet och de knappa 2 timmar som är kvar av ”Rosemary’s baby” (med Mia ”Rosemary” Farrow” som inläsare och så mahjong solitaire. Någon gång somnar jag.

Det går att lämna recensioner på Storytel. Jag gör det bäldigt sporadiskt, oftast när jag tycker att boken är usel eller när den är lysande. Det går oxå att kommentera andras recensioner. Idag hade jag fått en kommentar på en recension av en engelsk bok som jag lyssnade på för 2 år sedan. Jag sågade den eftersom den var urtråkigt skriven. Mannen som kommenterade skrev: ”Du är kanske inte tillräckligt bra på engelska Ewa.”. Jag blev förolämpad och svarade att jag läser och lyssnar mycket på engelska och att språket inte är problemet utan att boken helt enkelt är dålig. Det kändes likadant som när litteraturnissarna tyckte att jag skulle träna mer för att lära mig uppskatta de s.k. klassikerna. FNYS!!

Det är intressant med träningsvärk. Jag körde ett xtra lätt gummipass igår, samma som förra veckan. Orken var bättre, men i övrigt var det precis samma program och ändå är träningsvärken helt annorlunda. Förra veckan hade jag träningssmärta i låren och kunde inte röra mig utan problem förrän på lördagen. Pinsamt. Idag känns det i benen medan den egentliga värken sitter i skuldror och armar vilket jag föredrar. Intressant.

Det finns inga osjälviska handlingar. Endast en person helt utan empati och känslor kan vara osjälvisk, men en sådan person är inte frisk och skulle aldrig göra något osjälviskt. Även om du donerar stora summor till barncancerfonden är du inte osjälvisk. Du tycker att det är rätt att ge pengar och att göra något du anser vara rätt får dig att må bra. Anledningen till att jag tar upp det här är moderaternas förslag att surrogatmödraskap ska bli lagligt i Sverige.

De kallar det ”altruistiskt” surrogatmödraskap. Altruistiskt betyder osjälviskt (jag fick slå upp det) och därför ska inga pengar vara inblandade. Man måste försäkra sig om att kvinnan gör det helt av fri vilja, inte minsta antydan till tvång. Det är inte ofta moderaterna visar upp den här sortens naivitet. Det framgår inte hur de ska försäkra sig om att tvång och press inte förekommer och att tro att pengar inte kommer med i bilden bara för att det är lagligt – hallå! Har ni hört talas om svarta pengar? Om jag skulle välja att bli surrogatmamma (så jäkla otänkbart som något kan bli!), så skulle jag definitivt kräva ersättning. Trötthet, illamående, dålig sömn, förstoppning, ständigt kissnödig, foglossning, kilon som inte är lätta av att bli av med efteråt och med tanke på hur förlossningsvården ser ut idag finns inte längre några garantier att jag kommer ut oskadd. Jag skulle åtminstone ha pengar på banken. Altruistiskt – i helvete heller! De kvinnor som tycker att förslaget är bra begränsar sin givmildhet till familj och väldigt nära vänner. Hur många har ofrivilligt barnlösa i sin bekantskapskrets? Att få barn är ingen rättighet. Att få en stark längtan uppfylld är ingen rättighet. Det behövs inte fler människor på den här planeten.

”Grey’s anatomy” och ”ER”. Det finns många andra sjukhusserier och jag har sett flera, men det är 2 som sticker ut. ”Grey’s” har hållit på i fler än 15 säsonger och borde läggas ned. Den var suveränt bra i nästan 10 säsonger, men sedan försvann först Mark och Lexie, sedan Christina och Derek och då gick luften ur, tycker jag. Särskilt när Christina försvann. Ju längre serien hållit på desto mindre sjukvård har det blivit. Fokus har flyttats till relationer, intriger och ännu mer sex. Det är bara patienterna – de väldigt korta stunder de är med – som ser ut som vanliga människor. Trovärdigheten har försvunnit och sista avsnittet av varje säsong innehåller fortfarande en katastrofscen. Desperados med pistol, flygolyckor och kejsarsnitt utan bedövning på köksbordet. Jag har de flesta säsongerna (fråga mig inte varför), men det var när jag såg första avsnittet där Covid-19 var aktuellt som jag fick nog. Amerikansk smörighet och hjältedåd så att jag nästan kräktes.

”ER” kom 1996 och jag fastnade för den direkt. Jag tyckte om karaktärerna utom Benton och Romano (om Romano varit chef idag hade han åtalats för sexuella trakasserier, misogyni och rasism). Ingen av dem är snutfager som i så många sjukhusserier och eftersom serien utspelar sig på en akutmottagning hinner de helt enkelt inte med sex i jourrummen, diskussioner om relationer medan de opererar eller intrigerande. Jag fick bara tag i 2 säsonger på DVD innan den slutade ges ut i Sverige. Jag vet inte om alla 15 säsonger visades i Sverige, men nu finns den på HBOMax. Jag hoppade fram till sjunde säsongen när karaktärerna fått mer liv och serien fått ett fast format. Dessutom var George Clooney pinsam i början, men försvinner ganska tidigt. ”Grey’s” är numera helt datoriserat. Alla springer runt med plattor och mobiler och blir allt mer distanserade från patienterna och när systemet kraschar kommer de inte åt någonting. I ”ER” som just nu utspelar sig 2002 använder de fortfarande pennor och journaler av papper. Aj lajk it!

Har du provat att lyssna på en ljudbok med avslappning? Jag rekommenderar det! Camilla Gyllensvan har blivit en favorit och hon läser själv in sina böcker och är väldigt behaglig att lyssna på. De 3 senaste kvällarna har jag lyssnat på ”God natt”. Eftersom jag fasar ut Stilnoct behöver jag en annan form av hjälp och den här boken fungerar bra, nästan kusligt bra. Jag inte bara somnar, inatt sov jag hela natten!! Den här formen av avslappning stannar kvar i kroppen även efter att jag har somnat och det gör att jag inte har några problem att somna om ifall jag vaknar. Det handlar inte om hypnos, inte heller meditation utan vanlig avslappning med fokus på andningen. Du ska lyssna 21 kvällar i rad och efter det fixar du det själv och kan använda boken när du behöver den. Det enkla är alltid värt ett försök!

Varför är så gott som alla chips smaksatta med gräddfil (sourcream)?! Jag avskyr det! De luktar surt och smakar surt. Först kommer smaken av gammal mjölk innan kryddningen tar över. Det engelska ordet beskriver verkligen smaken. Det är så många gånger jag har kommit hem och upptäckt att det inte bara är ranch-smak utan sour-jävla-cream ranch.