Månad: augusti 2022

Plötsligt händer det: jag ramlar över en svit böcker i min absoluta favoritgenre, historisk roman med underkategorin ”kvinnlig historia”. Kerstin Ekman har skrivit en ambitiös svit på 4 böcker där vi får följa hur Katrineholm växer fram från sent 1800-tal och 100 år framåt. ”Kvinnorna och Staden” består av ”Häxringarna”, ”Jungfrufällan”, ”Änglahuset” och ”En stad av ljus”. Eftersom berättelsen spänner över ett helt sekel handlar det om flera kvinnor både generationer och vänskapsband. Kvinnors villkor i allt som rör förhållanden, moral och arbetsliv. Kerstin Ekman har gjort ett gediget arbete med hög ambitionsnivå som inte bara är trovärdigt utan även känns trovärdigt. Miljöbeskrivningar och naturens skiftningar är så levande att bilderna i mitt huvud blir knivskarpa. Kvinnorna blir verkliga och jag uppskattar avsaknaden av utseendefixering och sötsliskig feel-good. Jag lyssnar på den tredje boken och Kerstin Ekmans språk är rena rama balsamet för mina öron. Min inre irritabla språkpolis har fått en välförtjänt semester. Irene Lindh har läst in alla 4 böcker och hon gör det väldigt bra! Hon är en av mina favoriter och den här inläsningen är, hittills, hennes absolut bästa. Hela produktionen är så bra att jag får ståpäls. Jag har lagt till böckerna i min favoritlista hos Bokus för de är förtjänar att även läsas. Mer än en gång.

En annan av hennes böcker, ”Löpa varg”, är lika fenomemenal. Det är Lennart Jähkel, ännu en favorit, som har läst in den och är ren njutning.

Ny forskning visar att träning inte har så stor effekt för viktminskning som hittills trummats i oss. Kosten och mängden mat betyder mer. Jag har oavsiktligt blivit ett bevis på det. Sedan min hälsa började försämras i våras och dippade helt under sommaren har min aktivitetsnivå sjunkit avsevärt. Inga promenader över huvud taget och styrketräningen (med gummibanden) har jag helt nyligen kunnat återuppta. Tack vare att jag inte är matintresserad har jag inte tröstätit mig igenom de senaste månaderna. Jag har inte blivit hungrig på samma sätt eftersom jag inte gör något, så – åter igen tack vare ointresset för mat – har jag ätit mindre. Min kosthållning har inte ändrats det minsta, men jag har gått ned i vikt. Idag väger jag 98,5 vilket innebär en sammanlagd minskning på ca 5 kilo de senaste 4 månaderna. En betydande faktor är att jag inte arbetar för då hade jag behövt mer mat för att orka. Ibland känns det som att orken är på väg tillbaka. Idag gick jag en omväg hem från frissan. Ett par lindriga uppförsbackar, men inga trappor (trappor har blivit en fiende) och jag kände mig inte som en urvriden disktrasa efteråt. Uppmuntrande! Jag besökte läkaren i början av juni och i dagsläget har jag väntat på att få tid hos lungspecialisten i 5 veckor. Under de 3 månader som gått har jag fått klara mig själv. Det var en ren slump när jag upptäckte att inhalatorerna förvärrade hostan. ”Jaha, där ser man!” var läkarens reaktion. ”Men du klarar dig nu?” frågade han trots att jag berättat om självmordstankar för en annan läkare och det stod i journalen. Det är inte för mycket begärt om läkaren ringt för uppföljning eftersom mina besvär tydligen är tillräckligt allvarliga för en specialist.

Nu är jag upprörd igen efter att ha sett en granskande dokumentär på svt.play! Varför går så många mördare fria i Sverige? Det finns 2 tydliga svar. 1. Under förhör hos polisen kan den anklagade upprepa ”Inga kommentarer.” vilket är personens rättighet och det säger jag inte så mycket om. Det jag blir galen av att få veta är att enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter har den anklagade, efter att ha lekt mussla under förhöret, rätt att ta del av förundersökningen där all bevisning finns med och får därmed en gyllene möjlighet att göra om händelseförloppet så att bevismaterialet inte håller hela vägen för en fällande dom. Vad?! VAD??!! 2. Domstolarna har inte tillräckliga kunskaper att tolka bevisbördan. De tar ett bevis i taget och överväger om det håller för ”bortom allt rimligt tvivel”. Oftast gör enskilda bevis inte det, men sammantaget kan de visa en helt annan bild. När det väl blir rättegång skulle åklagaren kunna hävda att den åtalades berättelse låter lika fabricerad som den förmodligen är. I dokumentären skyllde en av domarena ifrån sig med att många brottsutredande poliser förmodligen inte gör sitt jobb grundligt nog. Om jag hade varit polis hade jag gett domaren en rak höger. Rättssäkerheten är viktig, men jag undrar för vem? Den tar större hänsyn till de kriminella vilket bevisas när en man blir fälld för mord i tingsrätten och överklagar. Han blir friad i hovrätten på samma bevisning. I Danmark har de tagit itu med problemet och slutat gulla med kriminella. Även en 17-åring kan dömas till mer än 10 års fänglse enligt devisen att om du klarar att skjuta en annan människa klarar du att ta straffet. HA! If you cant’t do the time, don’t do the crime.

Tack vare den halva Stilnocten får jag sova igen och det betyder väldigt mycket. Jag kan koncentrera mig, ångesten minskar och jag orkar träna med gummibanden igen. Jag startar från början med xtra lätt, men jag kände att det finns ork kvar, så jag har inte rasat ned till noll igen.

Jag tycker inte att Saga om ringen-trilogin är bra. Har aldrig gjort det. Den är sexistisk på så sätt att det till 99% är manliga karaktärer. Alltför ofta redogör de för otaliga släktled med namn efter namn efter namn. Det verkar vara förbjudet att inte uppskatta JRR Tolkiens böcker. Eller? Anledningen till att jag skriver om det här är premiären av ”Maktens ringar” som utspelar sig fleeeera 100 år tidigare – en så kallad ”prequel” – på en kanal jag inte har.

En annan ”prequel” är ”House of the dragons” på HBOMax. Familjen Targaryen ett par 100 år innan ”Game of thrones”. Första avsnittet var ett sinnessjukt frossande i blod, våld och smärta och maktkamp så till den grad att det liknade ett försök att klämma in hela GoT i ett enda avsnitt. Äckligt!!!

Har du hört talas om Rönninge Show Chorus? En damkör med ca 100 sångerskor som sjunger barbershop från mitt lilla Rönninge. Jag visste inte vilka de var tills för 3 år sedan när det dök upp skyltar och plakat som basunerade ut att de vunnit VM i New Orleans. Wow!! De har vunnit guld i både nordiska och europeiska mästerskapen. Världsmästare 2013, 2016 och 2019. I år vann dem EM. De finns nog på YouTube, men jag såg dem lajv idag i Skönviksparken på Salemsdagen. De är ett glatt gäng i blandad ålder och med bra tryck i rösterna. WOW!!

Om 3 veckor går Sverige till val och nu framförs krav på att rösta via mail eller sms. Estland gör redan det. Jag är genomgående teknikkritisk, på gränsen till teknikfientlig, så jag anser att det är helt åt fanders. Jag litar på ett manuellt system med människor som sköter registreringen av min röstning medan jag ser på. Har de svenska valen någon gång under de senaste 75 åren haft problem med fusk? Hantering och räkning av röstsedlar är resurskrävande och de kostnaderna täcks av skattemedel, men är inte det en del av den demokratiska grundbulten? Jag förstår inte hur sms-röstning i kombination med BankId skulle vara säkrare än manuell röstning? De 2 senaste åren har just den säkerheten ifrågasatts till följd av bedrägerier. Det är inte så länge sedan Coop:s datasystem hackades i utpressningssyfte och endast hedenhösiga kontanter var möjliga. Det är helt omöjligt, och jag menar verkligen helt omöjligt, att komma undan oönskade telefonförsäljare (jag svarar aldrig när jag inte känner igen numret). Ryssland har fått för vana att lägga sig i de flesta länders valrörelser och det finns inget som säger att de kommer att stanna vid det. Det finns hackare som är så skickliga att de anlitas för att blotta svagheter i brandväggar och skydd hos tungt vägande organisationer och av varför skulle de inte kunna köpas till att trixa med elektroniska röstningsförfaranden? Jag deklarerar med sms sedan några år tillbaka, men det känns fortfarande inte helt tryggt. Jag skulle definitivt inte rösta via sms.

Det är vanligt att säga ”Jag sov ingenting i natt.” och det är oftast en överdrift. Nu säger jag att jag inte sov någonting alls i natt och det är inte en överdrift. Jag lade mig klockan 1, men när jag fortfarande var vaken klockan 4 gav jag upp. Jag duschade, gjorde en macka och en kopp te och hängde i soffan till klickan var 7. Då gick jag ned till Konsum som precis öppnat och hämtade 2 paket från Instabox. Morgondimma. Vid 9 sade kroppen och hjärnan att det äntligen var möjligt att sova några timmar och då hade jag varit vaken i nästan 24 timmar. Jag sov i nästan 4 timmar. Jag är tung i kroppen och slö i huvudet. Vilken skitdag! Jag läste om hur man bäst trappar ned sömnmediciner och konstatetade att jag har gått för fort fram, så från och med ikväll tar jag en halv Stilnoct igen. Jag behöver sova!!

För ett par år sedan hade jag dille på målarböcker och kunde sitta 5-6 timmar och färglägga medan jag lyssnade på en bok. Det var då jag upptäckte Johanna Basfords böcker. Jag köpte flera som hon har gjort, men hennes första, ”Förtrollade skogen”, är min favorit. Jag använder färgpennor, inte tusch, för de blöder inte igenom och jag kan trixa med effekter plus att det går att sudda om det blir helt fel. Nu har jag återupptäckt målarböckerna! Det är avkopplande och tillfredsställande att se hur bilden växer fram från svart/vitt till färg. Inga regler. Inga krav på trovärdighet. Endast lust.

…. efter vinter och svalka.