Jag promenerade i 60 minuter och det var faktiskt skönt! Trots backen upp till Gamlebovägen, så var det skönt. Jag lyckades till och med komma upp i något som liknade tempo.
Det är den 29 april idag och det är 16 grader i skuggan (men solen ligger på). De utslagna löven är större än musöron. Fruktträden blommar. Pollensäsongen går in för högvarv. Människor byter till tunnare kläder, sommarskor och solbrillor. De sitter halvnakna på balkongerna och gör sitt bästa för att bli så lika gamla sadelväskor som möjligt. Trädgårdsentusiasterna kör ned händerna i myllan. ”Visst är det härligt att värmen äntligen har kommit!!” Nej, jag tycker INTE det. Dels för att jag inte är någon älskare av vare sig sol eller värme – jag älskar ljuset, men inte värmen – dels för att allt det här som inträffar åtminstone 1 månad för tidigt (det har ju varit upp emot 20 grader för flera veckor sedan) kommer att inträffa tidigare och tidigare för varje år. Kommer alla dessa jublande soldyrkare (läs: idioter) att jubla lika mycket när det inträffar i februari? Eller januari? När vintrarna förblir gröna år efter år efter år. När den ena sommaren efter den andra blir allt torrare. Det handlar om klimatförändringar!! Permanenta förändringar. Är jag en glädjedödare nu? Kanske det. Jag tycker att det är skrämmande.