Månad: november 2018

Mobil-triss

Idag är jag tacksam för … 

… att jag har fått tillbaka min mobil efter 1 veckas inläggning med byte av komponenter dvs. reparation!

… att jag hade en gammal mobil som kunde vikariera för annars vet jag inte hur det hade gått…

… att jag klarar av att erkänna att jag är oerhört beroende av min mobil – jag gillar den skarpt!

Triss

Idag är jag tacksam för …

… att jag har möjlighet att förstärka Stilnocten med 2 Nazonin eftersom HelvetesHostan förstör sömnen.

… att jag inte behöver gå utanför dörren i morgon.

… att jag ska träffa läkaren på måndag.

Bilder

Jag har hämtat mina nya glasögon hos Specsavers i Tumba.

Glasögondfodralen ser ut som godisbitar! 
Samma sorts praliner som vi fick från Elin och Robin köpte jag hos Interflorabutiken.
Några medikamenter från Kronans apotek. Pär och jag träffas vid middagen, men annars hostar vi var för sig, i varsitt rum….
Den här filuren var den första jag fick ögonen på när jag klev på hos Klackenbergs bokhandel. Är det en räv? Är det en tvättbjörn? Spelar ingen roll för han är min nyckelväktare.
Jag fortsatte längre in i butiken och hamnade bland alla presentartiklar och där hittade jag en skyddsängel till mig själv. Tillsammans med drömfångaren håller den mig trygg.
Ängeln hänger under sälarna, de goa och glada älsklingslunsarna.
En 10 centimer lång penna som passar väldigt bra i min pyttiga handväska.

Nu är det värsta kvar och känsliga läsare varnas för osmakliga bilder!!

Terminalglasögonen med röda bågar (syns inte så bra på bilden). Jag trivs inte i dem; de är för stora och ”uggliga”.
Läsglasögonen känns betydligt bättre och har en vacker strassdetalj på skalmen.
De nya solbrillorna med mönster i klarblått och orange är helt godkända, men jag fick ingen möjlighet att prova dem idag eftersom vädret var heeeeelt annorlunda från igår.

Panik

Inte tusan orkade jag upp eller ut i morse trots det lockande vädret. Ämlig är bara förnamnet. Jag duschade varmt för jag fryser jämt och så drack jag några muggar te. Jag åt lunch lite tidigare och tänkte lägga mig och sova på eftermiddagen, men medan jag försökte koncentrera mig på Jessica Jones och hennes rymningsbenägna morsa och hjälteavundsjuka ”syster” gled blicken ofta mot fönstret och den knallblå himlen och de små istappar som bildats på undersidan av balkongräcket – 2 tydliga tecken på att mitt favoritväder höll på där ute. Dessutom skulle det inte dröja alltför länge innan Den Blå Timmen skulle vara inne. Jag ville ut! Medan jag såg färdigt på avsnittet bytte jag om och 5 i halv 15 kom jag iväg. Jag gick den långa vägen till Filmkedjan för att hämta ett litet paket från Lyko med många supermasker. Det var skönt ute! Nackdelen med tidpunkten var mängden trafik och människor. Kroppen gick med på en vinterpromenad bara jag höll lågt tempo och det inte var för att jag börjar få riktigt allvarlig panik över vikten, så hade jag inte dragit iväg med tanke på hur förkyld jag fortfarande är. Det blev ett par hostattacker längs vägen och de mildrades med vatten. Jag har alltid med mig vatten även om det är kallt ute, men jag fyller flaskan med ljummet, nästan varmt, vatten som inte hinner bli helt kallt medan jag är ute. Jag tycker inte längre om att dricka kallt vatten eller isvatten. Vägen hem från Filmkedjan gick tungt och då kändes det bra att kunna skylla på att jag ju faktiskt är förkyld och inte bara ett fetto i dålig form. Jag blev snabbt kall och småfrös när tempot gick ned och då var det ändå inte mer än 4 minusgrader.

Det betonggrå vattentornet får ny färg av solnedgången ungefär 5 över 15.

Dagen i dag har varit strösslad av ångest och knytnävar. Jag avskyr verkligen min kropp. Jag tycker att jag är ful och jag känner mig värdelös; mer dränerande än bidragande. Det här är väl något jag kan ta med doktor AJ på måndag.

2-i-1

Tandläkardax. Jag gjorde allt rätt igår kväll och lade mig före midnatt, men kunde inte somna utan tog 2 Nozinan som jag inte upplevde gjorde varken till eller ifrån. Var uppe vid 1-tiden och då var jag fortfarande klarvaken trots medikamenter och avslappnande musik och hostbefrämjande kuddarrangemang bakom ryggen. Sedan började hostan… Pär och jag har stört varandra hela natten trots att vi låg i separata rum. När jag lyckades vakna 20 över 7, lite senare än jag hade tänkt, så satte jag mig på sängkanten och sa högt till mig själv: ”Det här kommer att bli tufft…” Jag tog bussen till tandläkaren för det var -7 grader och jag planerade att promenera hem i stället. En, för mig, ny tandläkare, LK undersökte mig och jag upplevde det som att jag öppnade munnen och hon tittade lite försiktigt med spegeln och petade med kroken lite här och lite där. Några röntgenbilder och lite löst prat om att lämna ett salivprov hos min läkare för att se om jag är berättigad till 600 kr i bidrag/år(?) eftersom muntorrhet leder till mer karies och tandsten. Jag har fått ett hål på ett gammal ställe mellan 2 kindtänder och så tydligen en tand där det lossnat en flisa (?) och det kommer hon att fixa på torsdag i nästa vecka. När jag var färdig hos LK och hon började planera in mig hos tandhygienisten och jag mest av allt ville dra på mig jackan, utbrista ”Aldrig, aldrig mer en tandhygienist!!” och sedan rusa ut från mottagningen, så stod jag kvar medan hon berättade att en hygienist hade fått ett återbud klockan 10 idag dvs. om en halv timme om jag kunde tänka mig att sitta kvar och vänta. Det kunde jag. Hellre det än att behöva ha besöket hängande över mig i ett par veckor. Tandhygienisten var en pigg och alert kvinna som tittade på mig, som inte var varken pigg eller alert och undrade om jag verkligen orkade sitta där idag och jag sa ja. Koll av tandköttsfickorna GÖR ONT! Just den här gången hade jag ömt tandkött i hela munnen, men även utan den inflammationen så gör kollen av tandköttsfickorna ONT! När tandstenen skulle tas bort bedövades tandköttet med banansmakande spray som fungerar bra. När hon stack in Den Stora Kroken och verkligen GRÄVDE och RYCKTE loss bitarna, så gick det an. När hon tar fram Ultraljudet Från Helvetet, så blev det plågsamt. Det fina Ultraljudet som både låter och känns som om det sitter en pytteliten cirkelsåg längst ut på instrumentet som hon sågar loss stenbitarna med. Jag fick i alla fall inget domedagsbesked om regredierande tandkött som till slut överger tänderna helt och så trillar de ut. Jag använder rätt sorts tandtråd och mellanrumsborste, men – alltid ett men, ALLTID en höjning av ribbHELVETET! – skölj av tandtråden och  borsten varje gång för annars flyttar jag bara runt bakterierna i munnen. Det kan hon se sig i månen efter. Efteråt gick jag direkt till ICA och köpte svartvinbärs-te och mitt favoritgodis och sedan gick jag hem .

Den här låten, ”Moves” med Olly Murs och Snoop Dogg är så skön och smårolig och man lyssnar ordentligt. Den var perfekt att gå till på hemvägen och jag körde den 3 gånger direkt efter varandra.