Månad: november 2017

Plattfot

65 minuters promenad i riktigt bra tempo även om jag inte kom igång ordentligt förrän jag gått nästan hälften och då lossnade det i en uppförsbacke! Whaaat?! Jag hade mina odubbade buggar och de gör att jag känner mig som en plattfot som stampar vägen fram och nästan smäller med fotsulan som ankor gör. De gör det betydligt svårare att behålla en bra hållning; jag fick ofta räta på mig och påminna mig själv om att använda magmusklerna för att hålla upp kroppen. Det var en riktigt skön promenad. Lite vintrigare med småsnöande.

Det blir faktiskt en låtlisterepresentant idag i form av Walk the Moon med låten ”Surrender”. En låt som växer och ger mig rysningar.

Odubbat

En tvådelad promenad med tempo! 35 minuter plus 20 minuter. Ett flertal plusgrader, men smyghalt. Jag hade mina odubbade Ice Bugs och även om jag inte halkade och stod på öronen, så gled jag till med foten ibland. De är jobbiga att gå med jämfört med MBT-skorna; det är låren som får jobba och som blir stumma.

Efter 1,5 dygn med mina trippelslipade brillor kan jag konstatera att omställningen har gått problemfritt utan yrsel, men med lätt huvudvärk. Däremot fixar jag inte att läsa med dem eller att sitta vid datorn. Det avsedda området i glaset är så begränsat att jag blir tvungen att hålla huvudet i en ställning som är allt annat än avslappnad. Jag har 3 månaders garanti och om jag absolut inte kommer överens med dem kan jag byta. Det behövs minst 2 veckor för hjärna och ögon att vänja sig och jag har för avsikt att vänta 2 veckor, men jag är pessimistisk…

Trippelslipning

Hela vägen till Stockholm City och alla rulltrapppor för att komma fram till optiken och hämta mina nya glasögon. Mina nya trippelslipade glasögon. Det tar tid att vänja sig, det har jag förstått. Minst 2 veckor, men jag har hela 3 månader på mig att komma överens och om jag, mot förmodan inte gör det, så får jag byta tillbaka utan kostnad. Jag har de nya på mig nu och trippelslipningen innebär att glasen är indelade i 3 fält. Översta fältet är för det vanliga distansseendet. Det mittersta fältet är avsett för när jag sitter vi datorn. Det sista fältet kan jag använda när jag läser och det fungerade inte alls. Jag fick ha huvudet i en ansträngd vinkel och synfältet är oerhört avgränsat. För att kunna se hela textraden lika tydligt måste jag vrida hela huvudet och den tekniken använder jag inte i vanliga fall, då rör sig endast ögonen fram och tillbaka. Det är likadant nu vid datorn. Hopplöst att lokalisera det rätta avståndet och vinklingen för att texten ska bli läslig. Jag ger glasögonen 2 veckor….

Nya skor igen. Ice Bugs utan bugsen med andra ord odubbade. Ice Bugs samarbetar med Michelin däck. De är sköna och jag kände mig lugn när jag gick ned till tåget i morse och det var sol och frost. Den här odubbade sulan känns mer pålitlig än MBT:s wibram anti-halk-sula.

Igår åt vi indisk kyckling med ris och naan-bröd och det var sååå gott! Kolhydraterna i riset och i brödet hörde av sig senare på kvällen genom att göra mig sugen, sugen, sugen. Jag åt de 3 pingvinstänger jag hade för avsikt att ha på fredag. Och så 6 rostade skivor med smör. Jag mår bäst utan snabba kolisar; jag slipper känslan av uppblåst mage och sötsuget. Gårdagen var ett skolexempel på hur kolisarna drar ned mig i fördärvet.

 

Fett

Jag var hos IB idag för 9-månaders hälsouppföljning. Något försenad eftersom vi skulle ha haft den i september. Vägning ingick naturligtvis, men den vågen visade 0,8 kg mer än jag vägde igår vilket i och för sig kan förklaras med att jag hade ätit frukost och var fullt påklädd,, men jag sade till IB att jag tänkte hålla fast vid min egen vägning. Det har försvunnit fett sedan vi träffades för 3 veckor sedan. 1% och/eller 1 kg. 1% låter inte lika imponerande som 1 kg. Det är mer konkret när massa försvinner jämfört med  procent. Summering: 3 promenader samt 1 styrkepass per vecka och så få kolhydrater är ett fungerande recept för mig, så jag fortsätter enligt det. Nästa träff med IB blir i januari och till dess ska jag gå ned 3 kg. Hon frågade vad jag trodde gjorde att det har vänt och jag svarade att det var att vi slutade dalta, att jag tröttnat på att hela tiden ta hänsyn till om jag orkar eller inte.

Mörbultad

Vägning: 99,1 kg som innebär en minskning med 0,2 kg sedan förra vägningen för 2 veckor sedan.

Den här gången blev gummipasset ganska tungt. Jag var okoncentrerad och trots att alla övningar sitter i ryggmärgen var det flera av dem som plötsligt kändes knepiga. Det verkade som om jag aldrig skulle bli färdig. Efteråt har jag känt mig mörbultad och har ont i ryggen – ett tecken på att den dåliga koncentrationen påverkade utförandet till det sämre.

Långpromenad

En 80 minuters långpromenad med Pär som sällskap (jag minns inte när jag fick med honom senast…). Det var 3,5 månad sedan jag kollade läget i Heliodalsprojektet. Den gången var där ett enda stort hål tvärs över vägen. Den här gången var allt asfalterat; breddad väg med ny, rejäl trottoar och belysning. Inga hål så långt ögat kunde se. Wow! Jag blir lika imponerad varje gång jag följer ett väg- eller husbygge: en vansinnig röra och sedan – häpp! – är allt på plats. Det blev en riktigt skön promenad med vinterjackan på och vi gick backe upp och backe ned, en väg härs och en väg tvärs. Det har känts i benen hela dagen. Jag har verkligen saknat Ut på landet-svängen! Nu kan jag gå den på helgerna åtminstone. De har en bit kvar och det är tänkt att det ska vara helt färdigt till våren.

 

Premiär

Endast 2 plusgrader och frosttäckt mark – vinterjacka. Och mössa och handskar. Smyghalt på vissa ställen. Mössan åkte av efter 5 minuter, handskarna likaså och jackan var onödigt varm. Jag promenerade runt Flaten och det tog 60 minuter. Jag hade ett riktigt bra tempo halva sträckan och sedan kändes låren stumma och jag drog ned på tempot.

Muskler

Det bidde ett pass med gummibanden idag. Det gick alldeles utmärkt även om armövningarna var tuffa. Min variant av armhävningar mot en dörrkarm har haft effekt på musklerna i överkroppen. När jag började klarade jag av 5 stycken och nu fixar jag 15.