Glasklart

Jag städade i lördax och den här gången blev det en överkurs eftersom jag hade bestämt mig för att putsa fönsterna. Pär tog de 2 på övervåningen och jag tog de resterande 5. Ett fönster för varje rum + den lilla rutan i ytterdörren. De var så lortiga! Jag har aldrig tänkt på hur lortigt vattnet är som rinner när jag drar med skrapan… Det var nästan svart! Urk! Det behövdes alltså och nu är allt glasklart. Jag hade tänkt göra det tidigare, men det har varit lite väl svalt för att fläka upp fönstret på vid gavel. Själva putsandet tar ju inte lång tid, men att plocka undan för att komma åt och sedan ställa tillbaka allt – det är träligt. När klockan var kvart över 16 och jag hade halva vardagsrummet kvar att dammtorka och dammsuga, så blev jag tvärleds och tog några genvägar. Det kändes som om jag aldrig skulle bli färdig! Idag känner jag av musklerna i axlarna, men annars överlevde jag det hela även om jag var sinnessjukt trött på kvällen. Igår, söndag, vilade jag. Tvätt, vattning av orkidéerna och pillertrillande var det enda jag gjorde. Idag har jag promenerat. Det blåste som 17, småsnöade (!!) och var överraskande kallt. Vindarna var så pass isiga att vintermössan inte hade varit fel, men det fungerade med huvan på jackan. Faktum är att jag mår bättre av det här vädret än i förra veckan när det var uppåt 20 grader. Jag orkar mer och så dämpas ju allergibesvären.