Vad hände? Jag kände ett motstånd redan när jag vaknade, ville inte stiga upp. Ont i magen och lätt illamående. Jag tog det lugnt, åt lite, klarade av toalettbesök, tog stavarna och gick. Jag hade inte ens passerat förskolan innan jag kände att, näää, kroppen ville inte. Matthet och orkeslöshet i armarna – orkade inte pressa ned stavarna. Det blev bara en vända till Konsum och hem igen och inte gick det fort. Jag fixade knäböjningarna, 20 stycken innan jag bytte om och kröp ned i sängen. Inte soffan för kroppen behövde rejält med stöd. Låg där och lyssnade på ”Att inte vilja se”, dåsade, somnade och blev väckt av Elin 20 i 13. Det kändes bättre sen, men magen har varit upprörd.