Månad: april 2015

#Blogg 100 del 84

”Stöld av babian” av Anna Karolina. En väldigt lockande titel! En polis med hämndbegär, en kriminell som inte vill bli en vanlig svenne och så en polis med en fot på vardera sidan av lagen. Den var bra! AK har ett driv i berättandet som gör boken lättläst och en riktig bladvändare. Dessutom fick hon mig att bokstavligen tappa hakan och jag vet inte när det hände senast.

I det stora hela är språket bra förutom en korthuggen stil som förekommer i just kriminalromaner och som jag inte tycker om. Exempel: ”…kunde inte fatta hur folk stod ut med sina åtta till fem-jobb. På det: pendla en timme åt varje håll minst.” Jag skulle ha skrivit ”Och så pendla en timme åt varje håll ovanpå det.” Exempel: ”I vanliga fall: Adnan hade tyckt det var trams. Nu: frågan berörde.” Riktigt illa. Varför inte skriva ”I vanliga fall skulle Adnan ha tyckt att det var trams, men nu berördes han av frågan.”

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 83

2 (ljud)böcker av Inger Frimansson, fristående från varandra, men ändå sammanlänkade. ”Råttfångerskan” följd av ”Det kalla landet” med Gunnel Fred som uppläsare. Psykologiska thrillers utan blodiga mord eller kriminalare. Riktigt spännande fast de är lågmälda och ganska långsamma. Karaktärerna känns genomarbetade och trovärdiga och det finns gott om utrymme att känna både sympati och anitpati. Jag tycker om IF:s språk – hon utnyttjar den svenska vokabulären. Jag har upptäckte en, för mig, ny uppläsare i Gunnel Fred. Hon läser långsamt och det tycker jag om, men jag kan tänka mig att det finns de som blir stressade av det. Det finns en tydlig skillnad mellan berättad text och dialog utan att det blir övertydligt.

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 82

Sinnesrobönen (som jag av någon märklig anledning inte lyckas lära mig utantill, men vars innebörd jag har tagit till mig) är en del i mitt ständigt pågående förändringsarbete i syfte att må bättre.

Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Under ett par års tid lärde jag mig att känna tacksamhet genom att varje dag skriva ned 5 saker (i början bara 3) som jag tyckte var bra. Vissa dagar gick det lättare än andra, men det fungerar. Eller som Charlotte i ”Sex and the City” säger: ”Jag är inte lycklig hela tiden, men någon gång varje dag.”.

Något som hänger ihop med sinnesrobönen är att sanera sina förväntningar på andra. Cecilia Kärvegård har listat 7 saker som det är smart att sluta förvänta sig av andra. Medhåll, respekt, gillande, anpassning, tankeläsning, förändring och en tro på att du är ensam om att kämpa. Det är tänkvärt och när det gäller behovet av gillande från andra, så minskar det ju äldre jag blir och det är befriande och avstressande! Jag jobbar vidare med de övriga 6 på listan.

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 81

En pakethämtarpromenad på 25 minuter plus 35 minuter med MBT-skor. Ett stort paket från Zalando som var bängligt och krävde fler pauser. Innehållet bestod av enbart väskor! Mitt DNA innehåller en gen som jag inte vet vem jag fått den ifrån, men jag vet att jag har fört den vidare till Elin – väskgenen. Genen har en del-gen som heter plånboksgenen. Väskgenen tar sig uttryck i att jag aldrig hittar den ultimata väskan. Jag behöver alltid en väska som är större eller mindre eller i en annan färg eller med fler fack eller med färre fack eller så saknar den bärrem eller så skulle den vara snyggare utan bärrem. Det är samma sak med plånböcker bortsett från bärremmarna då. Nackdelen med ständiga plånboksköp är att de förblir tomma eftersom mina pengar är slut. Hehe. Den 10 senaste åren har jag betvingat väskgenen. Sedan jag slutade arbeta har jag inte haft samma behov av väskor och plånböckerna har minskat i storlek så att jag kan ha den i fickan eftersom jag sällan använder väska. Men i torsdags gick jag in på Zalando. Jag minns inte varför. Det finns allt möjligt där, men väskgenen fick mig att kika runt bland väskor. Och plånböcker. Jag hittade såååå många snygga väskor. Snålvattnet rann till och plötsligt började jag samla ihop dem i en önskelista. Det blev 19 stycken inklusive en plånbok. Sen gjorde jag inte mer den kvällen. Jag ville ha en ny ryggsäck. Jag har en skinnryggsäck som jag köpte i Italien för 10 år sedan, men den är så stel och otrevlig. Den svarta, lilla väskan är sliten… Och så behöver jag en mellanstor väska som är lite plattare. Jag har mina nöjespengar och i nuläget har jag alla böcker och filmer jag behöver och det är länge sedan jag köpte väskor. Väldigt länge. Mer än ett år. På fredagen mätte jag de väskor jag använder mest och loggade in på önskelistan igen. Jag rensade bort flera stycken i första omgången. Sedan några till. Till slut låg en ryggsäck, en liten väska, en mellanstor, platt väska och en plånbok i kundvagnen och jag klickade på ”Bekräfta beställning”. Idag hämtade jag dem.

En blå ryggsäck från Mint & Berry. Den är mjuk och följsam.
En blå ryggsäck från Mint & Berry. Den är mjuk och följsam.

 

 

 

 

 

 

Den mellanstora, platta från Tom Tailor. Det var färgkombinationen som fick mig på fall.
Den mellanstora, platta från Tom Tailor. Det var färgkombinationen som fick mig på fall.

 

 

 

 

 

 

 

Den lilla väskan från Rip Curl som är bra när endast plånboken ska med.
Den lilla väskan från Rip Curl som är bra när endast plånboken ska med.

 

 

 

 

 

 

Plånboken är från Mint & Berry som ryggsäcken och den är dubbelt så stor som det lilla tygfodralet jag använder just nu, men jag kunde inte motstå den.
Plånboken är från Mint & Berry som ryggsäcken och den är dubbelt så stor som det lilla tygfodralet jag använder just nu, men jag kunde inte motstå den.

 

 

 

 

 

 

 

 

Trädet står vid ett dagis och samtidigt som blommorna är väldigt fina tycker jag synd om trädet. Aj...
Trädet står vid ett dagis och samtidigt som blommorna är väldigt fina tycker jag synd om trädet. Aj…

 

 

 

 

 

 

 

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 79

Går det att utfärda gubbvarning på en tant? Vid 2 tillfällen har jag beställt hörlurar från Kjell & Company och de behöver inte mer uppmuntran än så för att skicka sin katalog till mig. Gubbvarning utfärdad! Om jag är tillräckligt köpsugen hittar även jag grejer och det gjorde jag trots att jag bara bläddrade snabbt bland ”Hälsa & välbefinnande”. Den här ska Pär få köpa till mig när han besöker K&C i morgon.

Den kan massera nacken och skuldrorna. Ja, tack!
Den kan massera nacken och skuldrorna. Ja, tack!

 

 

 

 

 

 

Efter besöket hos diabetessköterskan försöker jag komma åt de mindre uppenbara sockerbovarna som t.ex. flingor. K-special Fruit and hazelnut eller havre-honung är väldigt goda, men jag behöver inte titta på innehållsförteckningen för att begripa att det är tack vare sockret. Hon tipsade om Havrefras och de är goda. Riktigt goda! Härligt tuggmotstånd. I fredags köpte Pär fel sort. Den innehåller jordgubbar, skivade frystorkade jordgubbar. Inte så smart sockermässigt, men jag provade och de var inte goda. Skivorna var överraskande stora och dominerade helt. Jag har inte mycket till övers för frystorkade bär. De smakar sällan någonting och den smak som dyker upp är oftast syrlig, på gränsen till sur. Pär får äta resten! Jag håller mig till de naturella.

Havrefras med frystorkade jordgubbar får tummen ner från mig.
Havrefras med frystorkade jordgubbar får tummen ner från mig.

 

 

 

 

 

 

blogg100-logotype-300x256

 

 

 

 

 

 

 

#Blogg 100 del 78

Då var det dax att börja kravla sig upp ur den dynga jag har befunnit mig i den senaste evigheten. Inget tempo, ingen stuns. Fullt fokus på att använda magmusklerna till att hålla upp kroppen i förhoppningen att jag skulle känna mig mindre trött. Det tog 80 minuter att hasa runt Flaten. Jösses. Det måste vara nytt snigelrekord!

I början av promenaden runt Flaten.
I början av promenaden runt Flaten.

 

 

 

 

 

 

En isolerad, sipp gruppering.
En isolerad, sipp gruppering.

 

 

 

 

 

 

Varför sitta på en uteservering i stan när man kan ha det så här i stället?
Varför sitta på en uteservering i stan när man kan ha det så här i stället?

 

 

 

 

 

 

Sjösatt! Den båt som legat övertäckt på mina tidigare bilder.
Sjösatt! Den båt som legat övertäckt på mina tidigare bilder.

 

 

 

 

 

 

En selfie. Den enda selfien jag någonsin kommer att ta.
En selfie. Den enda selfien jag någonsin kommer att ta.

 

 

 

 

 

 

Liv och död. Sida vid sida. Ett fallet träd omringat av pigga vitsippor.
Liv och död. Sida vid sida. Ett fallet träd omringat av pigga vitsippor.

 

 

 

 

 

 

Det är fint ute nu!
Det är fint ute nu!

 

 

 

 

 

 

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 77

Min svåger kom in i köket där jag förberedde förrätten och frågade, som han alltid gör (för han tillhör ju de som alltid frågar), hur jag mådde. ”Jodå…”, svarade jag. ”Det knallar på som vanligt alltså?”, konstaterade han då. ”Jag har mått bättre.” Ett stort behov av att få tala om att jag inte alls mår bra utan att gå in på detaljer. ”Jaha…”, blev hans svar på det. Jag tror inte på att provocera med att jag inte mår bra. Jag väljer hur jag svarar till vem, men jag tänkte att vi i alla fall har känt varann i 23 år även om vi inte står varann nära. Han tillhör Vårt Gäng och vet förmodligen om de flesta av mina hälsomässiga berg- och dalbanor, men han var inte redo för ett ärligt svar. Inte där, inte då. Det är nog bara en terapeut som jag kan vara gnälligt ärlig mot. Det är synd.

blogg100-logotype-300x256

 

#Blogg 100 del 76

Jag hade trevligt igår. Jag är trött, men jag hade i alla fall trevligt. Det känns värre att vara trött efter en besvikelse. Det fanns 2 förutsättningar som skiljde gårdagens partaj från det i mars: Pär drog det absolut största lasset med Elin som hjälpreda och sedan hade jag noll förväntningar. Yogi (i Mikael Bergstrands böcker) lever enligt devisen att det är bättre att ta ut glädjen i förskott och bli besviken för då har man i alla fall fått vara glad en gång. Jag kanske skulle börja med det. Problemet är bara att jag inte har så stor buffert att hantera besvikelser.

blogg100-logotype-300x256