”Eldnatt” av Yrsa Sigurdardottir med Angela Kovacs som uppläsare. Äntligen hittade jag en deckare som skiljde sig från mängden! Den var riktigt bra och klurig och härligt befriad från våld, sex och äckliga rapporter från obducenter. Det fanns heller inte halva sidor med beskrivningar av karaktärernas utseende och det uppskattade jag. Jag tyckte om språket även om jag inte kan säga något om översättningen från isländska till svenska och det var knepigt innan öronen vant sig vid de ovana namnen. Jag ska lyssna på den andra boken i serien om advokat Thora Gudmundsdottir, ”Ödemark”. Det är synd att de bytte inläsare.
Serien ”Mr Selfridge” såg jag på Svt.play första gången. Det tålamodsprövande sättet med 1 avsnitt i veckan och 7 evigheter mellan säsongerna, men den var så pass bra att det var värt det. Nu har jag i alla fall båda säsongerna i min ägo och kan se den i den takt jag själv vill och dessutom mer än en gång. Det tredje avsnittet inleds med att mr Selfridge ondgör sig över stanken från hästskiten på gatorna och att den tränger in i varuhuset och får då den briljanta idén att placera parfymdiskarna vid entrén dels för att dölja stanken utifrån och dels för att locka kunderna med doften av lyx och elegans. Faktum är att varuhusen av idag fortsätter att placera parfym och smink på entréplanet t.ex. Åhléns City och PUB trots att de inte behöver hålla stanken av hästskit stången. 106 år efter öppnandet av Selfridges i London. Sånt är kul att veta, tycker jag. Det är värdefullt vetande för mig!
