Att säga att jag inte har någon film att se är som när de med en bräddfylld walk in-closet säger att de inte har något att ta på sig. I stället säger jag att det inte finns någon film jag vill se. Igen. Jag har sett varenda film vi har. De flesta mer än en gång och några har jag sett många gånger. Jag har börjat se ”The good wife” som är riktigt bra, men den tredje säsongen var tillfälligt slut och tills den har kommit vet jag inte vad jag ska se. En vana eller tradition är att se en film eller serie till teet efter att middagsdisken är avklarad. Den vanan är djupt rotad, men nu känner jag mig tvingad att ändra den pga. bristen på film. 3 kvällar i rad har jag i stället suttit och läst medan jag pimplar den ena muggen te efter den andra och det, mina damer och herrar, är långt ifrån det sämsta man kan göra! Det är riktigt najs och det få mig att känna mig en aning mindre ytlig än filmtittande gör även om de böcker jag har för vana att läsa inte anses som fiiiiin (tjockt Lidingö-i) litteratur. När jag hade läst artikeln om hur smart man blir av att läsa vanliga, fysiska böcker jämfört med e-böcker blev jag än mer inspirerad att göra den nya vanan till en rotad tradition.
Första gången jag såg ”Draktränaren” var nog ett sånt där gyllene tillfälle när det var exakt rätt film för mig just den gången för jag tycker om den och när jag tycker om en film eller bok är det samma sak som att någon ger den 5 stjärnor av 5 möjliga. Det finns en uppföljare som är minst lika bra även om den inte har riktigt samma charm som den första. Jag gillar tanken på drakar och jag gillar tanken på att om de verkligen fanns, så är de precis så ofarliga som de är i filmen.
