Mitt liv i ord

Äldre människor uppmuntras att träna styrka o rörlighet dels för atr det helt enkelt är bra, dels för att kunna ta sig upp ifall de ramlar. Jag har alltid tyckt om lättare styrketräning o stretching, ibland yoga o igår fick jag bevis på att det har lönat sig. Jag halkade nämligen i duschen.

Medan balsamet gjorde sitt i håret tvålade jag in kroppen vänd mot väggen där duschen är monterad. Jag gjorde något jag inte brukar göra o satte höger fot på badkarskanten för att rengöra den. Vad 17 gjorde jag så för?! Jag brukar bara böja mig framåt när jag gör det. Foten gled, jag satte den intvålade högerhanden mot väggen för att ta stöd. Handen gled. Kroppen vred sig åt vänster o jag satte mig på badkarskanten med duschdraperiet under rumpan, men det tog inte slut där. Jag gled över kanten, slog ryggen i toastolen o landade mellan badkaret o toan o fick med mig både draperi o duschstång. Det blev många o högljudda ”Aj!” o ”Nej!”. Det gjorde så ont o jag blev så rädd. Paniken fick mig att försöka komma upp så fort det gick, men allt var blött o halt. Till slut lyckades jag dra mig framåt så att jag kunde sätta mig upp o sedan upp i stående. Jag klev tillbaka i badkaret o sköljde av mig, men jag var skakig.

Medan jag torkade mig o klädde på mig fokuserade jag på att andas. Andas. Andas. Jag hade tid hos Michelle o DEN tänkte jag inte missa! Det gäller att prioritera. 🙄 Jag hade gott om tid på mig. Drack vatten. Andades. Åt en banan till frukost. Andades. Rörde mig långsamt medan jag donade tills det var dax att gå. Andades.

Det uppstod inga problem när jag tog mig till Tullinge o hem igen. Jag åt lunch, tog 2 Alvedon o sov middag på soffan.

Det är här fördelarna med vardaxträning kommer in i bilden. Utan mag- och ryggmusklerna, utan benmusklerna hade jag kunnat bli liggande. Mobilen låg på en hylla i badrummet. Jag inser, så här med facit i hand, att jag hade tur som inte slog i huvud o nacke mer än jag gjorde. Idag har jag upptäckt en ganska stor bula på höger sida av huvudet, ömhet runt atlaskotan och ont lite överallt från skuldror o ner till höfterna. Om jag inte hade varit intvålad hade jag förmodligen inte fått plats mellan karet o toan. 😁

Jag är väldigt nöjd med naglarna!

Den 4:e maj är Star wars-dagen. ”May the fourth be with you!” Jellycat gjorde sin egen version o den är helt enkelt underbar!

Om jag bryter mot någon lag om upphovsrätt, så ber jag om ursäkt o raderar inlägget.

Det lunkar på. Pär är på väg hem efter ännu en tripp till Öland. Efter 2 veckor med astmamedicinen Montelukast accord kan jag bara säga: Halleluja! Jag kan andas! Jag orkar promenera (långsamt, ibland lunkar jag) flera gånger i veckan. Jag är inte lika orkeslös o den senaste städningen tog inte knäcken på mig. Medicinen har så sjukt många olika biverkningar att de tar ut varandra o ibland har jag huvudvärk som varken Treo eller Alvedon biter på.

Jag läser som aldrig förr! Varje kväll, det sista jag gör innan jag lägger mig o jag somnar oftast utan problem, men jag läser även då o då under dagen i stället för att sitta med Insta eller Threads. Jag har inte gått tillbaka till ljudböcker o jag saknar det inte alls o det är jag förvånad över. Tystnaden är väldigt behaglig. 😌

Nutte! En liten jordnöt är ett tillskott till min Jellycat-samling. Han är förbaskat söt! 😌

De är många nu, mina diamanttavlor. Jag behöver välja vilka som ska få vara framme för jag vill inte att de hänger flera stycken på en o samma spik.

Det var dax att besöka läkaren igen. Det är väntetid till den jag blivit tilldelad, så jag fick träffa en annan, MEN hon pratade flytande svenska o var grundlig. Jag uppskattar när läkaren inleder besöket med ”Jag har läst i din journal” i stället för ”Vad kan jag hjälpa dig med?”. Den andra varianten innebär att jag måste berätta innan läkaren kikar i journalen.

Hon lyssnade noga på hjärta o lungor (allt lät som det ska göra), jag fick göra en förenklad version av spirometri, jag fick lämna blodprov o sänka (inga tecken på infektion), syremättnad o temp kollades. Jag fick lite bassning för att jag inte tagit den nya astmamedicinen som jag fick för 1 månad sen, så nu tar jag den. Hon kommer att ringa om 4 veckor för uppföljning. Det handlar om obehandlad astma + pollemallergi. Fibrosen är så pass lindrig att den inte är inblandad i det här.

Hon kunde även se att jag står i kö för en spirometri på Huddinge. Anledningen till att de inte kunde ta emot mig när jag ringde var för att de uppfattade mitt ärende som akut. De har alltså inte släppt mig o det känns bra! Det fanns även en anteckning om att jag ska lämna prover dvs. hälsokollsprover på fastande mage. Jag valde att boka tid själv. Jag är så snurrig nu för tiden att jag inte har koll på när Pär är hemma eller när jag har tid hos Michelle eller frissan.

Vi kom hem igår eftermiddag. Då hade jag varit skiljd från mina Jellycats, de Storögda, min säng, min läsfåtölj, mitt te o duschen i 9 dagar!! Jag kan inte minnas när jag varit hemifrån så länge. 🤔

Pär o jag åkte till Borgholm på tisdagen för att komma iväg utan att åka till skogen. Vi strosade runt bland alla låga, fina gamla hus o smala gator. Det var en del folk i rörelse, men ingenting jämfört med hur det är under sommaren. Det var lite sorgligt att se alla säsongsstängda affärer o matställen även om det var långt ifrån dött. Vi hade tur med vädret o köpte med oss varsin macka från Nya Conditoriet o satte oss nere i hamnen för att äta. Jag valde ett mörkt bröd med en rejäl skiva leverpastej, saltgurka, gurkmajonnäs, tomat o sallad. Såååå gott!

Vi passerade en hemslöjdsaffär (hantverksaffär?) o där låg en kudde som ropade på mig.

Damen i affären har själv använt växtfärger för att skapa mönstret av körsbärsblommor. Lite sammetskänsla medan andra sidan av kudden är av tweed.

Om du zoomar in så kan du se deras smått vansinniga ögon.